Hälsning från Karibien

Tack för alla hurrarop och lyckönskningar till förra inlägget! Det kommer helt säkert komma en hel del mer på ämnet de närmsta månaderna. Hur flyttar man egentligen ett helt liv till en annan kontinent?

Men innan vi på allvar börjar ägna oss åt att fundera ut det så njuter vi ett tag av nuet, på den där Karibien-semestern som vi bokade för jättelänge sen. Flytten tar vi tag i nästa år när vi är tillbaka i Bogotá igen.

Vi har det himla bra just nu, och om jag lyckades ladda upp ett foto via mobilen skulle ni få se det, men ni får använda fantasin istället: trettiofem grader varmt, klarblå himmel, varmt hav, lyckligt barn, lyckliga föräldrar (eller precis just nu: sovande barn, en kall öl i fåtöljerna på balkongen i den ljumma havsbrisen).

Cirkeln är sluten

När jag gick i femman kom jag hem med en lapp jag fått i skolan. Organisationen CISV sökte 11-åringar som var intresserade av att åka på ett internationellt sommarläger i en månad. Jag sökte och fick en plats.

Den där sommaren i Mellbystrand 1991, tillsammans med runt 50 andra barn från hela världen var början. Sedan dess har världen varit en del av luften jag behöver för att andas.

Det har egentligen aldrig handlat om en längtan bort, men snarare om en längtan till. Till allt det där andra som fanns att upptäcka och lära sig om i resten av världen.

Jag har rest, så mycket jag har kunnat, men framför allt har jag velat stanna på platser ett längre tag. Bli en del av dem.

När jag var sexton gick jag på High School ett år i Kanada. År 2002 satte jag för första gången min fot i Latinamerika (och sen snöade jag in på den här kontinenten). Jag bodde i Chile ett år. I Argentina i tre olika omgångar i sammanlagt två år. I januari 2008 flyttade jag till Colombia. Det är sju år sedan nu. Jag har bott i Latinamerika i hela mitt vuxna liv.

Så även om jag aldrig egentligen längtat bort utan till så hade jag omöjligt kunna stanna kvar i Umeå då, för femton år sedan när jag flyttade därifrån. Jag behövde världen.

Det är först nu som jag känner mig redo, och jag längtar ihjäl mig efter inte bara Sverige i allmänhet utan också Västerbotten i synerhet.

Nu, efter att ha bott mig världen runt skulle jag kunna bo där igen.

Cirkeln är sluten. I mars flyttar vi till mitt hem-hem.

Från oss alla till er alla...

Lucka 24: En bild som bäst beskriver din december

Största delen av december har inneburit regn, regn, regn. Trots att det borde vara torrt och soligt den här tiden på året, har det ösregnat nästan varje eftermiddag, och åskan har dundrat så det skallrar i rutorna och billarmen går igång på alla bilar som står parkerade på gatan.

Häromdagen fastnade vi mitt i ett plötsligt spöregn på vägen hem från förskolan. Vi var ganska blöta när vi väl kom hem och stod i hissen. Ganska.

Det ser för övrigt ut lite som jordens undergång när spöregnet drar in över Bogotá.

Det här är lucka tjugofyra från Emily Dahls bloggjulkalender 2014: Minnen från året som gått

Lucka 23: En bild från ditt hem

Såhär såg det ut i vardagsrumsfönstret i eftermiddags när jag kom hem från jobbet. Halv sex på kvällen och sol. Inte en uns snö (såklart).

Vi har julgran och julstjärna i fönstret och adventsljusstake och ljusslinga på balkongen. Men trots att det här är min åttonde jul i Latinamerika är det svårt att få in den där riktiga julstämningen utan snö och kyla och eftermiddagsmörker utanför fönstret.

Det här är lucka tjugotre från Emily Dahls bloggjulkalender 2014: Minnen från året som gått

Julstämning på topp

Den här låten, det måste vara Colombias, ja kanske världens sämsta jullåt genom tiderna. Själva storyn är en fattig pojke som inte får några julklappar och frågar sin mamma ¿dónde están los juguetes? (var är leksakerna).

Mamman svarar att el niño (dvs niño diós, jesusbarnet, som colombianska barn önskar sina julklappar av) kanske inte såg hans önskelista. Pojken svarar att han känner sig väldigt ledsen, och att jesusbarnet nog inte tycker om honom. Då svarar mamman att ja, så är det nog(!!!). Det måste vara så att han gjort något dumt som jesusbarnet fått reda på och därför kom han inte med några julklappar i år.

Sen tröstar hon med att kom och sätt dig här så får vi be till gud ända tills nästa år, så kanske du får några julklappar då.

Och videon! Om man inte blir tillräckligt deprimerad av texten så kan man ju bli det av videon istället. Till exempel från minut 1.20 när han försöker sälja blommor på gatan och ingen vill köpa, medan en bil kör förbi med två rika barn med splitternya leksaker i baksätet:
 

Jamen, god jul, då!

Lucka 22: En bild som du tycker är din finaste från i år

Det är en helt omöjlig rubrik. Dessutom fotar jag nästan bara med mobilkameran (åh vad jag önskar att jag hade en riktig kamera, en lätthanterlig systemkamera, vilka snygga foton jag skulle ta då), så några superbilder vete tusan om jag har. Jag gillar (helt objektivt) alla bilder på Gael. Till exempel den här, där han är så himla stolt över sina nya snygga leopardskor.

Det här är lucka tjugotvå från Emily Dahls bloggjulkalender 2014: Minnen från året som gått

Lucka 21: En bild på någon som du ska fira jul tillsammans med

Hade vi fått välja hade vi firat jul i år precis som förra julen, med våra närmsta vänner. Jag älskade konceptet kompisjul. Men i år är släkten hemma och då är det de som gäller, särskilt eftersom vi kanske inte firar jul i Colombia igen på några år. Så vi firar hos Oscars föräldrar, tillsammans med Oscars bror och hans familj. Det kommer att bli fint.

Det här är lucka tjugoett från Emily Dahls bloggjulkalender 2014: Minnen från året som gått

Lucka 20: En bild från ett äventyr du gjort i år

När vi ändå är inne på Stilla Havs-resan så bjuder jag på den här bilden. Stilla Havskusten är Colombias bästa surfkust, så jag passade på att testa. Tänkte "jag kan ju åka snowboard, hur svårt kan det vara?". Ganska svårt, visade det sig, särskilt momentet att ställa sig upp och hålla kvar balansen på en vinglig bräda som forsar fram på en våg. Väl stående var det lite som med snowboard, faktiskt, men det var inte så lätt att komma dit. Men när jag väl lyckades: bland det roligaste jag gjort! Blev lite sugen på att säga upp mig från jobbet, sälja lägenheten och flytta till Stilla Havskusten och surfa hela dagarna.

Det här är lucka tjugo från Emily Dahls bloggjulkalender 2014: Minnen från året som gått

Lucka 19: En bild från din semester/ditt sommarlov

Jag har inte haft riktig semester på hur länge som helst. Colombias futtiga 15 semesterdagar om året tar fort slut, och när man byter jobb får man börja om på noll och så tar det ett år innan man har jobbat ihop 15 dagar att ta ut. De enda semesterdagar jag tagit ut i år var en vecka i maj för att hinna skriva färdigt min masteruppsats. Att sitta hemma framför datorn kändes inte så mycket som semester.

Men när lillebror var här åkte vi ju faktiskt över en långhelg till Colombias mesta paradis, på Stilla Havskusten. Det får räknas som semester:

Det här är lucka nitton från Emily Dahls bloggjulkalender 2014: Minnen från året som gått

Lucka 18: En bild på något fint du fått i år (present, mail, sms)

Blommor och bubbelvin och choklad av Oscar för att fira något speciellt häromdagen.

Det här är lucka arton från Emily Dahls bloggjulkalender 2014: Minnen från året som gått

Lucka 17: En bild från i höstas som ger dig höstfeeling

Det blev ingen bild, för i Colombia existerar inte höst. Inte vår heller. Sommar och vinter existerar som ord i folks vokabulär, men inte med riktigt samma årstidsinnebörd som för människor närmare polerna än ekvatorn.

Det är sommar när det är soligt och torrt och det är vinter när det är regnigt. I Bogotá är sommarmånaderna ungefär december-februari, sen är det lite vinter mars-maj, sen är det sommar igen juni-augusti, och sen är det vinter september-november.

På ett ungefär. Men det är ingen höst eller vår däremellan.

Medellín brukar kallas la ciudad de la eterna primavera - den eviga vårens stad. Det för att året-runt-temperaturen är rätt behaglig, varken stekhett eller kallt.

Bogotá brukar kallas la nevera - kylskåpet. Det är inte precis Colombias varmaste stad, som namnet avslöjar. Men klimatet är ungefär som svensk höst, året runt. När jag tänker efter hade kanske vilken bild som helst från Bogotá passat till det här inlägget.

Det här är lucka sjutton från Emily Dahls bloggjulkalender 2014: Minnen från året som gått

Lucka 16: En selfie/ett självporträtt du tagit i år

Det här fotot tog jag i juni i år, bildkvalitén lämnar verkligen en hel del att önska, det är för att fotot är taget med mobilens skärm-kamera. Men hur som helst, som en bonus på fotot syns min favorittatuering, den jag gjorde på impuls i Chile 2002.

Det här är lucka sexton från Emily Dahls bloggjulkalender 2014: Minnen från året som gått

Lucka 15: En bild på en person som får dig att skratta

(Jag hoppade över gårdagens lucka - en bild som du inte minns att du har tagit - jag hittade ingen bra bild att bidra med)

Det här är lucka femton från Emily Dahls bloggjulkalender 2014: Minnen från året som gått

Lucka 13: En bild ifrån ett avgörande ögonblick i år

Mina avgörande ögonblick i år har handlat om jobb. Framför allt att jag tog steget och bytte. Den här bilden är inte precis från just det avgörande ögonblicket, men väl från den sista resan jag gjorde på det gamla jobbet. Det kändes lite fräsigt att åka runt i en ICRC-bil och lajva humanitär biståndsarbetare som jag en gång i tiden ville bli, även fast jag i verkligheten satt i ett konferensrum och pratade om organisationsutveckling hela dagen.

Det här är lucka tretton från Emily Dahls bloggjulkalender 2014: Minnen från året som gått

Lucka 12: En bild från i somras som väcker din sommarlängtan

Alla bilder från Sverige i somras. Där jag inte var.

Jag har skrivit om det förut, vad himla sämst det var att missa Historiens Bästa Svenska Sommar, och följa den på avstånd via bildbombning i sociala medier.

Mest av allt längtar jag till sommarstugan, där alla mina barndoms somrar utspelade sig, tillsammans med mina kusiner. Nu har flera av kusinerna egna barn och Gael har en massa tremänningar som tillbringar sina somrar där istället. Nästa sommar får Gael också vara med och leka.

Den här bilden är från ett födelsedagskalas i somras i stugan. Där inte jag var med.

Det här är lucka tolv från Emily Dahls bloggjulkalender 2014: Minnen från året som gått

Lucka 11: En bild på en person du saknat i år

Två personer. Egentligen tre, men i en tidigare bloggjulkalender fick lillebror vara med, så den här gången har turen kommit till mamma och pappa.

Lätt det allra värsta med att bo utomlands är att bo så långt bort från så många personer som borde finnas i ens vardag. Och det kanske sämsta med att bilda familj med någon från en annan kontinent är att för minst halva familjen kommer det alltid att vara så, var i världen vi än bor.

Här är pappa och mamma på flygplatsen när de åkte tillbaka till Sverige igen efter deras senaste besök. Undrar ni vad det är för konstig boll mamma håller i handen? Det är min jordglob, en av de bästa födelsedagspresenter jag fått i hela mitt liv. Den som jag absolut inte vill göra mig av med vid en framtida sverigeflytt, men som inte precis är så lätt att packa i en resväska och skulle kosta multum att skicka eftersom den är så stor.

Mamma släpade den som handbagage hela vägen hem till Sverige. ♥

Precis så bra är de, mina föräldrar.

Det här är lucka elva från Emily Dahls bloggjulkalender 2014: Minnen från året som gått

Lucka 10: En bild på ditt favoritplagg just precis nu

Alltså. Jag kunde inte komma på ett enda plagg så jag var tvungen att kolla i garderoben. Men nej. Jag har inget favoritplagg. Alla mina kläder är hundra år gamla och slitna och urtvättade. Jag vet aldrig vad jag ska ta på mig, för urvalet är så himla sempigt.

Jag borde köpa nya kläder, men det är först på senaste året som några klädaffärer med vettiga priser har öppnat här - Pull&Bear och Forever21. Sedan tidigare finns Zara, men det är SVINDYRT. Samma plagg kostar mycket mer på Zara i Colombia än Zara i Sverige, och kvaliteten är ju inget att hurra för.

Jag tänker att nu när vi förhoppningsvis flyttar till Sverige nästa år så ska jag skänka bort i princip alla kläder jag äger och börja på ny kula. Det skulle underlätta för projektet flytta-ett-bohag-över-Atlanten-i-några-resväskor också.

Sen ska jag köpa nya, snygga, kläder, som passar ihop. För jag har ingen som helst stil heller. Jag kan liksom inte bestämma mig för vad jag egentligen vill ha för stil och se ut, så när jag väl köper kläder köper jag ibland det ena och ibland det andra och så blir det bara ett himla hopkok.

Jag tänker ibland att jag vill se ut typ såhär:

Och sen ibland tänker jag att jag borde se lite mer proper och vuxen ut, typ såhär:

Innan jag sätter igång projekt byta ut hela garderoben ska jag ha bestämt mig. Sen ska jag gå och handla nya kläder med någon som, till skillnad från mig, har koll.

Det här är lucka tio från Emily Dahls bloggjulkalender 2014: Minnen från året som gått

Lucka 9: En bild från din arbetsplats/skola

Jag hoppade över gårdagens inlägg, på temat en bild från i år som bäst beskriver din vardag, eftersom jag redan skrivit lite om vardag i lucka ett.

Mitt jobb, det nygamla jobb som jag kom tillbaka till i augusti, handlar framför allt om genusforskning. Research coordinator står det på den engelska versionen av mina visitkort. Jag jobbar på en människorätts-tankesmedja där jag håller på med genusfrågor, både genom forskning och påverkansarbete. Just nu har vi två forskningsprojekt, ett som handlar om sexuellt våld i den väpnade konflikten, och ett annat som handlar om tillgång till laglig abort i konflikten.

Jag har ett fantastiskt jobb.

Jag har ett kontor, ett eget stort skrivbord framför fönstret, och alltsom oftast är jag där och jobbar. Men vi får också jobba hemifrån hur mycket vi vill, och på dagar som denna, när regnet öser ner trots att det är december och det borde vara soligt, och jag behöver lugn och ro för att koncentrera mig på en text jag skriver, då är det ganska skönt att sitta hemma i fåtöljen vid julgranen med datorn i knät.

Det här är lucka nio från Emily Dahls bloggjulkalender 2014: Minnen från året som gått

Årets svenska julbak

För femte året i rad* ordnade vi svenskt julbak hemma hos oss. Som alla år, en del nya ansikten, andra som varit med tidigare. Vi bakade pepparkakor och lussekatter, kokade knäck, åt glögg och drack julmust. Och hade hur trevligt som helst.

Det här är nog en av mina absoluta favorittraditioner hemma hos oss. Det kombinerar flera av mina favoritsysselsättningar - jag älskar att ha folk hemma, jag älskar att baka, och jag älskar julen. Det är lite synd att det troligtvis blir sista året, i alla fall i den här tappningen.

Om alla våra planer går i lås  kommer vi att bo i Sverige vid den här tiden nästa år. Då får någon annan ta över julbaksarrangemanget här i Bogotá, och jag får väl styra upp julbak i Sverige istället. Det blir i alla fall lättare att få tag på ingredienserna.

-----
* Såhär såg det ut 2010, 2011, 2012 och 2013

Lucka 7: En bild du tagit som du själv tycker mycket om

Farfar Henry, farmor Elizabeth, Gael, morfar Rolf och mormor Inger

Det här är ett av väldigt få foton Gael någonsin kommer att ha på alla fyra far- och morföräldrar samlade. Det blir ju så när släkthalvorna bor på varsin sida om Atlanten. Därför tycker jag att det är så viktigt att den här bilden i alla fall finns, trots att den är tagen med mobilkamera och utan större bildkvalité att tala om.

Det här är lucka sju från Emily Dahls bloggjulkalender 2014: Minnen från året som gått

Lucka 6: En bild från en resa du gjorde under året

I juli var jag på jobbresa med mitt förra jobb, till Ituango i nordvästra Colombia. Det var än en gång ett möte med det andra Colombia, som jag skrivit om tidigare. Det Colombia där den väpnade konflikten inte märks på nyheterna på TV, eller på internflyktingarna som tigger pengar på bussen, utan som ständigt närvarande verklighet i vardagslivet.

Ituango ligger mitt i ett traditionellt FARC-fäste, och deras närvaro märks, även om de aldrig syns. Men alla vet om att de finns.

En vanlig turist, utan kunskap om regionen, skulle kanske kunna missta Ituango för ett helt vanligt fridfullt och sömnigt latinamerikanskt litet samhälle, som ligger med utsikt över bedårande vackra omgivningar mitt bland bergen. I alla fall tills hen kom till stora torget i centrum i den här lilla kommunen med runt 45 000 invånare, varav många bor på den omgivande landsbygden och inte i stadskärnan. Torget kantas av en enorm polisstation, som ser ut som ett fängelse, och kommunhuset, det gula på bilden nedan, har skyttegravar byggda av sandsäckar runt hörnen. Om några väpnade grupper skulle försöka inta stan.

Så många verkligheter som ryms i ett och samma land.

Till vänster polisstationen, till höger skyttegravarna runt kommunhuset.

Det här är lucka sex från Emily Dahls bloggjulkalender 2014: Minnen från året som gått

Lucka 5: En bild på dig som någon annan tagit

För två veckor sedan var jag för första och hittills enda gången i livet med på vimmelfoto i en alldeles riktig skvallertidning. Det var Colombia Diversa, Colombias motsvarighet till RFSL, som firade tioårsjubileum med specialinbjudna gäster. Där var kongressledamöter och riksåklagaren och Ana Elisa och Elizabeth och Claudia, och halva colombias progressiva politiska elit. Och så jag och några kompisar. Vi är med på bild nummer sex i det här bildspelet. Jet-set, liksom.

Min arbetskompis Nathalia, jag och min före detta kollega Paola som numera jobbar med genusfrågor på nationella fredssekretariatet

Det här är lucka fem från Emily Dahls bloggjulkalender 2014: Minnen från året som gått

Lucka 4: En bild du tog när du kände dig sorgsen/deppig/ledsen

Jag hade tänkt skriva om något helt annat, men alltså. Det finns nog inget detta år som slår det här, i framkallande av deppkänslor. Snälla alla, låt för allt i världen inte SD sätta agendan i extravalet! Prata om annat!

Glöm inte det här inför 22 mars 2015: Tysklands riksdag leddes in i parlamentariskt kaos 1930 vilket löstes med extraval där NSDAP lyckades komma fram på allvar genom att lova ansvarstagande för Tyskland och lite allmänt valfläsk. De flesta historiker är eniga om att det var den exakta vändpunkten där nazisterna tog över landet.

Det här är lucka fyra från Emily Dahls bloggjulkalender 2014: Minnen från året som gått

Lucka 3: En bild på någon du älskat i år

De här två. Min alldeles egna familj.

Det här är lucka tre från Emily Dahls bloggjulkalender 2014: Minnen från året som gått

Lucka 2: En bild på något gott du ätit i år

Under de första sex åren jag bodde i Bogotá fanns ingen svensk mat att få tag på, de enda gångerna var då svenska ambassaden hade någon mottagning, vilket brukar vara vid lucia och nationaldagen, och så den årliga nordiska julbasaren.

Men det senaste året har flera alternativ dykt upp. Först ut var Swedish Garden, som jag skrivit om tidigare. Fyra driftiga tjejer som sålde matiga svenska mackor, efterrätter och flädersaft från en trailer.

Sen har en svensk kille startat lunchrestaurangen El Sueco nära svenska ambassaden (Carrera 10 #72-32 för den som råkar befinna sig i närheten), och sedan en tid tillbaka finns också Café El Sueco (som inte har samma ägare, det förvillande lika namnet till trots), ett svenskt kafé i La Macarena (Calle 27 #4A-16).

Mina favoriter, tjejerna på Swedish Garden, har just nu ingen fast trailerplats utan dyker upp på lite olika marknader och andra tillställningar, och erbjuder catering, men medan de fortfarande fanns på sin gamla adress och jag jobbade på mitt gamla jobb i närheten blev det en hel del, hemlängtansframkallande goda, skagenmacka-luncher:

(Bilden kommer från Swedish Gardens Facebook)

Det här är lucka två från Emily Dahls bloggjulkalender 2014: Minnen från året som gått

Lucka 1: En bild från en dag du aldrig kommer glömma

I år har de stora omvälvande händelserna handlat framför allt om jobb. Det har jag inga foton ifrån. Men framför allt så tänker jag att det är vardagarna vi har allra mest av här i livet. Det vore tråkigt om alla minnesvärda dagar handlar om de där utöver-de-vanliga-händelserna. När de faktiskt inte är de dagarna vi fyller våra liv med.

Så här kommer en bild från en helt vanlig vardag. Det här var en fredag i juli, varje fredagseftermiddag efter hämtning på förskolan går vi till pappershandeln mittemot och så får Gael välja en glass ur deras glassbox som vi sätter oss på trappen och äter.

Just den här perioden var han besatt av sina stövlar och sin colombianska fotbollströja (det var under herr-VM) och skulle ha dem till precis allt, oavsett väder.

Vi går fortfarande till pappersaffären och äter glass varje fredagseftermiddag. Dock inte alltid i fotbollströja och stövlar.

Det är sådana dagar vi borde minnas oftare.

Det här är lucka ett från Emily Dahls bloggjulkalender 2014: Minnen från året som gått

Minnenas julkalender från året som gått

Med röstsiffrorna 3-1 blev det årets bloggjulkalender som vann. Då kör vi igång, det här är de första tolv luckorna:

Lucka 1: En bild från en dag du aldrig kommer glömma
Lucka 2: En bild på något gott du ätit i år
Lucka 3: En bild på någon du älskat i år
Lucka 4: En bild du tog när du kände dig sorgsen/deppig/ledsen
Lucka 5: En bild på dig som någon annan tagit
Lucka 6: En bild från en resa du gjorde under året
Lucka 7: En bild du tagit som du själv tycker mycket om
Lucka 8: En bild från i år som bäst beskriver din vardag
Lucka 9: En bild från din arbetsplats/skola
Lucka 10: En bild på ditt favoritplagg just precis nu
Lucka 11: En bild på en person du saknat i år
Lucka 12: En bild från i somras som väcker din sommarlängtan

-----
PS Kolla in några av mina favoritbloggar som också kör samma kalender i år: Jenny, Linnéa i USA och Fifi

Bloggjulkalender i år igen?

Lite i sista minuten men jag insåg just att det är första december och julkalender-dags, och förrförra året skrev jag en bloggjulkalender, och det var ju rätt kul vill jag minnas. Så det kanske jag ska göra igen.

Men vilken?

Jag börjar imorgon, och tar igen dag ett och två då, så får ni idag på er att rösta, okej?

• Kalender 1: Emily Dahls bloggkalender 2014 - Minnenas julkalender från året som gått
• Kalender 2: Emily Dahls bloggkalender 2013 - Berätta om...
• Kalender 3: Emily Dahls bloggkalender 2012 - Den stora bildutmaningen

Rösta på så kommer lucka ett imorgon!