Julafton i Colombia

Colombia är ett mittemellan-land. Mitt emellan de länder som firar den 24:e och de som firar den 25:e. De säger att julen egentligen är den 25:e, det var ju då Jesus föddes, men de börjar ändå den 24:e.

Julafton är därför lite som en vanlig dag på dagen, och det är först på kvällen firandet kommer igång. Precis som i Sverige är julen en familjehelg, och inte precis som i Sverige är julen en fest, inte en stillsam högtid.

På kvällen den 24:e samlas familjen, ofta hela släkten, och äter julmiddag ihop. Sen fortsätter kvällen med fest. Volymen höjs på musiken, vardagsrummet blir dansgolv och aguardiente-shotsen töms ett efter ett.

Eftersom julen egentligen är den 25:e, är det inte förrän på tolvslaget som julklapparna delas ut (även om när det är små barn med som inte orkar hålla sig vakna så länge brukar klockorna ibland ställas fram och de luras att klockan är tolv när det i själva verket är mycket tidigare). I katolska Colombia är det ingen tomte som kommer med klapparna, utan det är niño diós, jesusbarnet, som vid något obevakat ögonblick när ingen sett varit framme och lämnat klapparna.

Själva julklappsutdelningen är oftast lite mer kaotisk än i Sverige, särskilt om det är en stor släkt inblandad. Klapparna delas ut till höger och vänster och när allt är klart vet man inte vem som fått vad av vem.

Såhär går det till exempel till på julfirandet hos en kompis släkt. Hennes mamma har tio syskon och de firar hela släkten tillsammans, med barn, partners, barnbarn och barnbarnsbarn. Här är visserligen en av kusinerna utklädd till tomte, men det finns ingen illusion om att tomten existerar och att han är den som kommer med julklapparna. Halvvägs genom julklappsutdelningen blev det för varmt och tomteskägget åkte av och magkudden slängdes ut:

Sen fortsätter festen natten lång, så länge man orkar hålla sig vaken. GOD JUL!