Det bästa med Umeå

Mamma har önskat rubriken.

Björkarnas stad
Oscar har tagit bilden

Förutom det uppenbara, såklart, att mamma och pappa och mormor och farmor och halva släkten bor där eller i närheten.

Jag har bott sex år, av och till, i Uppsala. Det kändes väldigt mycket som hemma under en period. Jag har bott drygt tre och ett halvt år i Bogotá. Här har jag gift mig, köpt lägenhet, utvecklat min karriär och skapat ett liv. Bogotá känns som hemma.

Men Umeå. Det är platsen på jorden som alltid kommer att vara hemma-hemma, oavsett hur många andra hemman jag skapar världen över.

Även om jag aldrig riktigt känner igen uteställen och affärer, för många hinner bytas ut och förändras mellan gångerna jag är hemma känner jag ändå igen allt. Det är samma gator som jag lärde mig cykla på. Där bor min lågstadiefröken som fortfarande känner igen mig om vi stöter på varandra på gatan. Min mellanstadiemagister som pappa träffar ibland och som alltid undrar hur jag har det nuförtiden. Det är platsen där jag fick min första kyss, där jag var full för första gången, kär och hjärtekrossad för första gången. Umeå har sett mig växa upp och bli den person jag blivit.

Det kan aldrig någon annan plats i världen ta över, hur mycket hemma den än blir.

Umeälven
Oscar har tagit bilden

Och för att övergå till ren estetik, så är Umeälven ett av de vackraste vattendragen som finns.

Jag håller helt med Mikael Niemi i "Populärmusik från Vittula" - varför i hela friden är Ätran-, Viskan-, Lagan- och Nissan-bäckarna så himla viktiga i skolan när Norrlandsälvarna helt uppenbart är Sveriges riktiga vattendrag. Till exempel Umeälven.

Umeå är min plats på jorden, även om jag kanske aldrig mer kommer att bo där.