I förrgår kväll landade vi i Colombia igen efter en flygresa som gick helt utan problem men som var alldeles för lång. Igår morse var jag tillbaka på jobbet och helt plötsligt är allt precis som vanligt igen.
De tre sverigeveckorna var alldeles fantastiska och jag vet inte ens var jag ska börja. Vi hann med hur mycket som helst och samtidigt alldeles för lite. Tre veckor räcker inte på långa vägar för att ta igen två och ett halvt års frånvaro.
 |
| Oscar och jag solar lite i sommarstugan |
Första veckan var vi i sommarstugan, med underbart väder, vattenskidåkning, vindsurfning, kusiner, fastrar och farbröder, fiskning, båtutflykter, kajakpaddling, picknickar och kubbspel. Precis sådär som svensk sommar ska vara.
Sedan åkte vi in till stan för baluns - grillfest som mamma och pappa ordnade för oss och för alla släktingar och vänner som inte hade möjlighet att åka till Colombia och vara med på bröllopet. Dubbelt bröllopsfirande, alltså.
 |
| Världens bästa föräldrar och jag |
Och vecka två stannade vi i Umeå, för att träffa mer släkt och vänner, och bara vara. Vi hade egentligen tänkt fara och fjällvandra i några dagar, men det tar på krafterna att vara i ett helt nytt land på en helt ny kontinent, eller i mitt fall att vara gravid på resande fot, så vi bestämde oss för att skjuta fjällvandringen på obestämd framtid. Det blir väl fler sverigeresor.
Efter två veckor i Umeå reste vi söderut, mot Stockholm med ett stopp i Uppsala. På en veckas tid försökte vi hinna med att se stan, handla allt vi inte handlat i Umeå, och träffa så många vänner som möjligt. Vi hann med alldeles för lite såklart, men jättemycket ändå.
Oscar var väldigt fascinerad över Sverige, och jag också. Man vänjer sig av med och glömmer bort mycket när man bor utomlands länge, även om det ändå är hemtamt och vant.
Det är en konstig känsla, det är som att ha två hemländer, för när vi kom tillbaka till Colombia, som jag hade befarat skulle kännas lite jobbigt, kändes det mesta hemtamt och vant också. Det är nog värt att reflektera över i ett alldeles eget blogginlägg framöver.
Välkommen hem/tillbaka och äntligen bloggar du igen, jippie! Ser fram emot fler bilder och inlägg.
SvaraRaderaBorta bra men hemma bäst blir svårt att säga :) Vad härligt att ni hade det bra, vore väldigt roligt att höra vad C tyckte om Sverige.
SvaraRaderaSer fram emot dina blogginlägg, de har varit saknade!
Vad härligt att ni båda är nöjda med er smekmånad även om den bara varade i tre veckor (men du var ju redan gravid så...).
SvaraRaderaSkönt att resan hemifrån och hem gick bra. Och tack för kortet som kom i brevlådan i dag.
Kram från ett regnigt Umeå
Välkomna tillbaka! Gud vad underbart att höra att ni haft så bra väder och gott om tid att träffa alla och så, det låter underbart. Helt rätt att inte stressa ihjäl sig och fjällvandra mitt i allt.
SvaraRaderaJag tycker liksom ovanstående att det vore jättekul att höra mer om Oscars reflektioner om Sverige! Har han förresten varit här förut? Tänker att han kanske inte har det om inte ens du själv varit hemma på flera år.
Kul att du bloggar igen, har saknat dina inlägg. Kram!
Vad fint ni har haft det! Jag känner igen det där med att ha två hemländer, så känner jag med australien också. Men tänk vad välsignad man är att känna sig hemma på två ställen samtidigt!
SvaraRaderaNice to meet you and Oscar!
SvaraRadera