måndag 14 november 2011

Maracuyá

Av alla de fantastiska frukter* som finns i Colombia har jag för tillfället helt snöat in på maracuyá, det vill säga passionsfrukt. Men inte den lilla russinliknande varianten som finns i Sverige, utan den större, gula sorten.

Denna den vanligaste passionsfrukten som säljs i Colombia är som ett stort äpple till storleken och har ett mycket syrligare fruktkött än den mindre skrynkelvarianten.

Vanligtvis serveras den i juiceform, men jag gillar att äta den direkt som den är, med lite socker på (som sagt, väldigt syrlig).

Jag har alltså helt fastnat för maracuyá på sistone (har ätit två hittills idag och skulle kunna ta mig en tredje om det inte innebar att jag i så fall skulle vara tvungen att gå till affären) och när jag läser lite på det allvetande internet får jag veta att frukten är rik på såväl kalcium som järn. Precis det man behöver extra av som gravid.

Även i juiceform är maracuyá fantastiskt god, men nu ska ni få ett dundertips: Gör juice på hälften maracuyá och hälften lulo. Godare juice existerar inte på denna jord.


* Andra frukter jag skrivit om tidigare är granadilla, pitaya, lulotomate de árbol och zapote.

11 kommentarer:

  1. Alltså, när jag blir gravid ska jag också bli en sån där som bara blir galet sugen på frukt som innehåller saker som kroppen "ändå behöver lite extra av". Det låter som en galet bra och hälsosam strategi..haha. Plus att den gula maracuyan ser himla god ut.

    SvaraRadera
  2. Hehe själv är jag lite besviken över att jag inte är sugen på mer onyttigheter, jag vill mest bara äta typ sallad och frukt. Jättepräktigt, ju.

    SvaraRadera
  3. Jaaaaaa! Ett annat hett tips: Maracuya, jordgubb och banan! Kram/Julia

    SvaraRadera
  4. Ja, det är konstigt vad man vill äta när man är gravid. Själv hade jag det jättejobbigt för jag blev supersugen på det man absolut inte får röra - RÖTT VIN! Fast det var nog mer ett personligt frihetsbehov som sattes igång och inget bebisarna skrek efter direkt :). Kram/Julia

    SvaraRadera
  5. Mammas Machete: Ja, det där förbjudna, det blir man ju också sugen på. Vin klarar jag mig från, men ÄDELOST! Jag drömmer om blåmögelost och brie...

    Och jag fasar lite inför julen, jag blir ju lite av en glöggalkis varje december och jag har inte lyckats hitta något alkoholfritt vin hittills i Bogotá.

    SvaraRadera
  6. Låter som när jag väntade barn...åt citroner i stora lass kombinerat med lakrits. MUMS!

    SvaraRadera
  7. Jag kan bara hålla med om att frukten är jättegod att äta precis som den är, lagom frisk. Förstår inte varför du har socker på??

    När vi var och hälsade på så åt jag flera varje dag! Ibland i smyg, he he

    SvaraRadera
  8. Kan inte minnas att jag hade några konstiga mat-/godis-/fruktböjelser alls medan vi väntade på grynen. Struntade dessutom i alla regler och drack både vin och åt Sankt Agur...

    SvaraRadera
  9. http://onedaysoon.blogg.se
    Jag vet. En till blogg om saknad och ensamhet och att vara med foten i ett land och hjärtat i ett annat. Men vi är inte ensamna iallafall. Hoppas du gillar bloggen.

    SvaraRadera
  10. Är det en dyr frukt? Vad kan ett par tre stycken kosta? (i kronor)

    SvaraRadera
  11. Sis: Mums!

    Mamma: Men bara lite socker. Den är så himla syrlig.

    Åsa: Det har sina fördelar att vänta gryn!

    Hanna: Ska kolla in din blogg! Men särskilt ensam känner jag mig inte, även om en bit av hjärtat såklart alltid är kvar i Sverige.

    Juana: Inte särskilt. 16 kronor kilot, ungefär. Vad frukterna väger styck är rätt individuellt, men ju tyngre desto bättre (desto mer och saftigare innehåll).

    SvaraRadera

Problem att kommentera? Testa en annan webbläsare än Chrome.