TV-kändis

Det tog bara några dagar efter beskedet att Ana Elisa och Verónica båda är lika mycket mammor till sina barn i lagens ögon innan landets konservativa kretsar började försöka hitta sätt att jävlas. Ett av dem stod den liberala(!) senatorn Viviane Morales för, som genast gick ut i medierna och sa att det här är ett alldeles för känsligt ämne för att några få ledamöter i konstitutionsdomstolen ska bestämma, det här måste minsann hela colombianska folket få tycka till om, i en folkomröstning.

Man baxnar av absurditeten i det hela. När vi ändå håller på kanske vi ska ta och folkomrösta om existensen av några andra grundläggande mänskliga rättigheter också? Vad sägs om rätten för svarta och vita att få gifta sig med varandra? Kanske själva rösträtten, ska kvinnor verkligen få rösta? Vad sägs om religionsfriheten? Eller nej, förresten, den har ju redan folkomröstats bort.

Så kommer det sig alltså att man år 2014 blir inbjuden till TV-debatt för att att prata om en folkomröstnings vara eller icke vara i frågan om homosexuellas rätt att adoptera. Debattprogrammet fungerar ungefär som en rättegång, och jag var åklagarens, Elizabeths, vittne. På försvarssidan var en kongressledamot för konservativa partiet och hennes vittne var konservativa partiets vice ordförande. Under sändningen röstar tittarna på ena eller andra sidan och den här gången vann vi! Med en knapp marginal på 52% mot 48%, men ändå. Vi vann.

Angela Ospina, vice ordförande i konservativa partiet, Lina Barrera, kongressledamot för konservativa partiet, Silvia Corzo, programledare, Elizabeth Castillo, HBT-aktivist och ledare för organisationen lesbiska mammor, och jag.

Vill man se programmet går det bra här på Youtube. Jag pratar mellan minut 10.42 och 24.45, med en liten paus för lottdragning i mitten (och ja, nästa debatt ska jag försöka hålla händerna i styr lite mer...):