Två och ett halvt år

Hej Gael,

Du är två och ett halvt år nu. Två år och snart sju månader, för att vara exakt. Tiden går så fort.

Du blir bara roligare och roligare. Du är en liten pajas, det säger du själv också - soy un payaso - för spanska är ditt modersmål och även om du förstår när jag pratar svenska med dig så är det spanska som kommer ur din mun. Mer och mer ord kommer varje dag, och nu är det hela meningar som du sätter ihop. Du berättar om allt du ser, och du hittar på, och du är sällan tyst, är det inte prat så är det sång, och du hittar gärna på egna sångtexter till melodier du kan. Du ber också oss att hitta på sångtexter, när vi lägger dig på kvällen vill du ofta att vi ska sjunga sången Gael för dig.

Min lilla colombian

Du är en pajas, som sagt. Du älskar att göra olika miner, och du är ständigt i rörelse, och ju mer du får folk att skratta, desto bättre. Och du är faktiskt skitrolig.

Du har massor av kompisar och älskar att vara i sällskap. Leka själv är inte riktigt din grej, även om det inte heller alltid är så lätt att dela med sig av leksaker. Du vill vara med där det händer.

Du är totalt oblyg också. Ibland kan du vara lite reserverad de första fem minuterna eller så, men efter det är du bästis med nästan vem som helst. Du går gärna fram till helt okända människor på gatan för att visa upp dina nya skor, eller någon leksak du har med dig. Det är hemskt praktiskt ur barnvaktssynpunkt, du trivs med nästan alla.

Du är, och har alltid varit, väldigt bestämd när det gäller vad du vill och inte vill, och du säger ifrån. Jag gillar att du har integritet, trots din sociala öppenhet. Det är en väldigt bra kombination av egenskaper.

Älskade barn, du är den bästa människan jag vet i hela världen.