fredag 30 mars 2012

Att bo i Colombia: Säkerhet

Sista inlägget i den här lilla bo i Colombia-serien (som hittas här, tillsammans med annan info), ett ämne som ofta kommer upp när det handlar om Colombia. Det här med säkerheten. Kan man åka till Colombia och komma hem med livet i behåll? Kan man gå ut på kvällarna? Kan man resa runt i landet utan att bli kidnappad av gerillan?

Ja, ja och ja.

Med detta sagt är ju Colombia såklart inget Bullerbyn precis (eller jo, vissa platser är lite som Bullerbyn), men det är mycket bättre än sitt rykte som livsfarligt knarkmaffia-land i krig.

Det är förvisso sant att alla colombianer jag känner i Bogotá blivit rånade åtminstone någon gång. Men det är långt ifrån sant att man kommer att bli rånad bara för att man vistas några månader i Colombia. Jag har blivit rånad en gång på mina dryga fyra år i Colombia. Det var visserligen ett överfallsrån och ganska läskigt, men jag klarade mig fint. Och det är väldigt få som blir fysiskt skadade, rånarna vill ha pengarna och mobilen och inget mer.

Man kan gå ut på kvällarna. Innan jag kom till Colombia första gången hade jag hört att bilarna inte stannade vid rött ljus på kvällen för att det var för farligt att stanna. När jag berättade det för en colombiansk vän skrattade han. "Det är inte för att det är farligt att stanna som vi inte gör det, det är för att vi inte respekterar trafikreglerna."

Och följdaktligen, trafiken är en långt större säkerhetsrisk än eventuella tjuvar och banditer.

Ska man iväg sent på kvällen kan det vara en bra idé att ta taxi (vilket är jättebilligt). Och det rekommenderas att ringa efter taxi istället för att haffa en på gatan.

Att resa runt i landet är inte heller något problem. Det finns visserligen områden som är calientes, där den väpnade konflikten är mer påtaglig, så är man osäker kan man höra sig för med folk man känner innan man beger sig ut på resa, men åtminstone vägarna mellan alla större städer - Bogotá, Medellín, Cali, Cartagena, Bucaramanga - kan man räkna med är okej. Okej, i meningen att det inte kommer att lurpassa några gerillasoldater som vill kidnappa en bakom varje vägkrök. Däremot, det kan inte upprepas nog, är trafiken en långt större säkerhetsrisk än eventuella gerillasoldater och paramilitärer.

I stort sett gäller sunt förnuft. Man ska ju såklart inte bege sig ensam till Bogotás slumområden på kvällen, eller ta emot drinkar av okända människor på uteställen, eller annat som ganska uppenbart är att utsätta sig för onödiga risker - dar papaya som man säger i Colombia - men man behöver inte gå runt och vara rädd.

Och som precis överallt i världen kan det vara en bra idé att lyssna på tips och råd från de som faktiskt bor här. Ibland finns det dock vissa överbeskyddartendenser i de där råden, som om man inte skulle blivit utrustad med vanligt sunt förnuft bara för att man växt upp i en lite tryggare och säkrare miljö. Så säger någon att Bogotás centrum är livsfarligt, eller att man absolut inte ska våga sig på att åka buss - ta det med en nypa salt.

12 kommentarer:

  1. Vilken grym blogg! Tack så mycket för all info om colombia! Vad fina bina bilder på dig och knutten! MVH Silje, på resandefot i colombia

    SvaraRadera
  2. Maria Mårdh30/3/12 12:49

    Hej Annika!
    Jag läser om hur du har det med stort nöje och ibland påminner det du skriver mig om vilken härlig sommar jag hade i Bogota!
    Nu ät det så att jag har en bekant som ska flytta till just Bogota efter sommaren och undrar då om hon kan få ta kontakt med dej ja i allafall läsa din blogg!?

    Kram

    SvaraRadera
  3. Silje: Tack! Vad kul att höra! Trevlig resa!

    Maria: Vad roligt att höra ifrån dig! Självklart får hon det, har du min mejladress?

    SvaraRadera
  4. Hallå!
    Vad då ringa efter en taxi,dina föräldrar skickar du ju ut för att fånga en taxi direkt på gatan och det har gått bra varje gång.

    Kram från mamma och pappa som överlevt en vistelse i Bogotá två gånger och nu är på väg för en tredje gång.

    SvaraRadera
  5. Ååå vilket bra inlägg!
    Kram!
    /Julia

    SvaraRadera
  6. Mamma: Jomen det rekommenderas... Betyder dock inte att jag alltid ids följa rekommendationerna. Är ju enklare att ta taxi på gatan.

    Mammas Machete: Tack!

    SvaraRadera
  7. En lite korkad fråga kanske... Vi tog taxi direkt från gatan massor av gånger eftersom oberäkneliga humörväxlingar kunde ställa våra planer på ända och tvinga oss tillbaka till hotellet när vi egentligen hade tänkt nåt helt annat. Jovisst, vi var varnade för att göra detta, men livet skulle ju fungera också. Vad är den största risken då man tar taxi från gatan? Rånrisken? Eller att de kör en nån annanstans än vad man hade tänkt sig? Eller en kombination av båda?

    SvaraRadera
  8. Hej!
    Jag kommer att åka till Colombia och undrar om jag får intervjua dig för en föräldertidning? Jag nås på yusie (at) hotmail.com

    MVH YuSie Rundkvist Chou

    SvaraRadera
  9. Jag tycker också att du har en jätteintressant och bra blogg!/YuSie

    SvaraRadera
  10. Åsa: Största risken är nog kombinationen, en så kallad paseo millonario, dvs. att de kör runt en och tvingar en att tömma sitt konto på diverse bankomater. Fast även om alla vet om att risken finns är det inte så vanligt att det händer. Jag vet bara om en kompis kompis som råkat ut för det.

    Yusie: Tack! Jag skickar ett mejl!

    SvaraRadera
  11. Hallå där!!

    Vet du om det är svårt och vad man behöver göra för att köpa en lägenhet (som svensk medborgare) i Colombia??

    Jag har jobbat i Barranquilla 1 år men nu är mitt projekt över, dock vill jag flytta dit.

    MVH,
    Stefan

    SvaraRadera
  12. Stefan: Vi har köpt lägenhet och man behöver inget speciellt förutom pengar. Eller, jag har cédula de extranjería, men jag skulle tro att det till och med funkar med bara pass. Det lite meckiga är att föra in pengarna i landet, så stora summor (antar att det har att göra med knarkhandel och pengatvätt och sånt).

    Pengarna kommer inte direkt till ens (colombianska) bankkonto utan till banken och för att få pengarna på kontot (eller i en check som man kan lämna över direkt till den man köper lägenheten av) måste man gå till sitt bankkontor och fylla i en massa papper. Det är rätt vanligt här att man betalar ett pris för lägenheten men att på las escrituras står det ett annat lägre pris (för att undvika vinstskatt tror jag att det är). Så när vi tog emot pengarna fick vi fylla i ett formulär som heter "formulario 5" som är typ för att göra inversiones i Colombia, för priset för lägenheten som det står på las escrituras. Och för resten av summan fick vi fylla i ett annat formulär som heter "formulario 4" som är typ ta emot pengar i största allmänhet.

    Fördelen med formulario 5 är att du sedan får föra ut samma summa via samma formulär utan att betala någon skatt, så det lönar sig att försöka övertala personen ni köper av att skriva så högt pris som möjligt på las escrituras, så att ni kan ta in så mycket pengar som möjligt via formulario 5.

    Det som kostar med överföringen är det man förlorar i växelkursen (försök övertala banken att ge er så fördelaktig kurs som möjligt, när det är så stora summor pengar kan man förhandla lite) och 4x1000 vilket blir en del pengar men det är oundvikligt om man inte för in pengarna i kontanter i sockarna, typ.

    Sen när du väl köpt lägenhet kan det vara bra att komma ihåg att då är man deklareringsskyldig (om den är värd mer än typ 100 miljoner, vet inte exakt var gränsen går) och att i maj måste man betala fastighetsskatt, vi betalade nästan 800.000 pesos i år, det var en lite tråkig utgift som vi hade glömt bort skulle komma..

    SvaraRadera

Problem att kommentera? Testa en annan webbläsare än Chrome.