Som en tumregel kan man säga att den stora prisskillnaden mellan Colombia och Sverige ligger i allt som är tjänster. Att klippa sig hos frisören, åka taxi, anlita hantverkare, få manikyr, anlita städhjälp, och så vidare är mycket billigare än i Sverige. Det beror såklart på att arbetskraften är skrämmande billig, minimilönen ligger på dryga 2000 kronor i månaden och hälften av alla som arbetar tjänar mindre än så. Därför kostar tjänster i princip ingenting. Startavgiften för taxi är 12 kronor och en genomsnittlig taxiresa i stan kostar kanske mellan 20 och 40 kronor. Dyra frisören som jag klipper mig hos tar lite över en hundring för en klippning (och det är alltså en dyr frisör, man kan klippa sig för en tjuga om man vill). Städhjälp kostar också runt hundralappen för en dag. När Oscar och jag köpte tapet kom en tapetserare hem till oss och satte upp den för just under hundra kronor, inklusive tapetklister.
Mat och alkohol är lite billigare än i Sverige, särskilt att äta eller dricka ute (återigen, arbetskraften, det vill säga servitörerna, tjänar ju nästan ingenting). På mataffärerna är prisnivån lite under Sverige men inte väldigt mycket.
Kläder och skor och böcker är ofta dyrare. Visst, det finns jättebilliga affärer, men om man jämför märken, till exempel Zara, så är samma tröja på Zara i Colombia mycket dyrare än vad den är på Zara i Sverige. Samma sak med de flesta typer av "märkes"kläder och -skor. Däremot är det såklart galet mycket billigare att låta sy upp kläder hos skräddare, eller måttbeställa skor.
Man klarar sig bra på ett studiemedel i månaden, men särskilt mycket billigare än så är det inte. Det finns mycket billigare länder än Colombia i Latinamerika.
Intressant läsning. Jag reagerar över att maten är nästan lika dyr som i Sverge samtidigt som hälften av den arbetande befolkningen tjänar mindre än 2000 kr i månaden. Hur i all sin dar klarar människorna av att handla mat? Varm hälsning Monika M
SvaraRaderaJag håller med Monika. Att vara lågavlönad colombian är mycket värre att vara lågavlönad svensk. Det är ju det viktigaste - mat, hyror, sjukförsäkring, studier osv - som också är det dyraste.
SvaraRaderaAnnars vill jag bara tillägga att vi klipper oss hos en tant som tar 2500 peso för en klippning. Alltså ca 10 svenska kronor! Kram!
Som ett exempel på prisnivån så när vi var där så skulle vi hyra en minibuss över helgen. Efter att ha undersökt marknaden så visade det sig att hyra en bil med chufför kostade hälften av att hyra utan förare!!
SvaraRaderaIgår var jag i el Barrio La Mota i Medellin och en lunch kostade 3000 pesos ;)
SvaraRaderaMonika: Ja, det undrar jag också. Jag förstår inte hur man överhuvudtaget klarar sig på en minimilön i det här landet.
SvaraRadera(Det går nog att hitta marknader där maten är billigare än på supermercados, men ändå)
Mammas machete: Precis, det viktigaste är också det dyraste.
2500, det var billigt för klippning!
Pappa: Precis! Det är det här med att tjänster är löjligt billigt.
Bottaiborgman: Oj! I hörnet nära mitt jobb får man dagens corrientazo för 4500 pesos, men det är nog den billigaste lunchen jag sett i Bogotá.