En annan Jenny har önskat rubriken.
Ska du prata svenska med Gael? är det många som frågar. Svaret är ett självklart ja.
Det hade varit otänkbart för mig att inte försöka lära mitt barn mitt modersmål. Det är en så pass viktig del av mig att det skulle vara omöjligt att inte dela med mig av den. Jag sjunger Ekorrn satt i granen och Björnen sover för Gael, inte Los pollitos eller Sol solecito. Jag kommer att läsa min barndomsfavorit Sagan om den lilla, lilla gumman för honom.
Men inte bara därför, utan också för en massa andra uppenbara fördelar med tvåspråkigheten. Som att kunna kommunicera med sin mormor och morfar och morbror i Sverige. Kunna åka på semester till Sverige och prata med människor. Lättheten för att lära sig ett tredje språk längre fram - ju fler språk man kan, desto lättare är det ju att lära sig ytterligare ett. Den minskade risken att drabbas av Alzheimer. Bland annat.
Sen är det ju så att vi bor i Colombia. Oscar och jag pratar spanska med varandra. Gaels framtida barnskötare och dagispersonal kommer att prata spanska med honom. Han kommer såklart att vara exponerad för mycket mer spanska än svenska, och det kommer säkert att kännas mer naturligt för honom att prata det språk som de allra flesta runt honom förstår, inklusive hans svensktalande mamma.
Det skulle nog vara mycket enklare om vi bodde i Sverige, då skulle det bli en mer naturlig blandning av språken, med spanska hemma och svenska ute.
Vi får se hur det går, vart vi hamnar i framtiden, och vilket språk som blir viktigast för Gael. Men han kommer i alla fall att få båda språken under sin uppväxt.
Mycket bra! Och visst är det en gåva att få chansen att göra sitt barn tvåspråkigt från start? Min bebis kommer få spanska från M och svenska från mig, men eftersom vi bor i Sverige är det ju svenska som kommer dominera. Lite synd. Hade varit fint med 50-50-balans.
SvaraRaderaHeja svensk-spanskspråkiga barn!
Det är utmärkt!!! Jag kan inte förstå hur vissa föräldrar lär inte sina barn sitt modersmål, oavsett var de bor eller vilket språk barnen föredrar, man som förälder är skyldig att lär dem. Grattis!!! Det går bra för Gael.
SvaraRaderaOh, jag fick sagan m den lilla lilla gumman idag, kopte den till en van har som ar svenska och nu ar gravid med sin amerikanska man. Det ar en sadan gava att ge sitt barn tva modersmal.
SvaraRaderaDet hade vart så fint att kunna ge C ett språk till men vi behärskar spanskan så dåligt... Däremot gör du alldeles rätt som vill ge er son det och möjligheten att kommunicera bredare och med alla sina släktingar!
SvaraRaderaNu är ju inte jag någon expert precis men med Trollet märker jag verkligen att det är superviktigt att jag är konsekvent att alltid, alltid, alltid prata svenska med henne och inte glida in på engelska pga sällskap osv. Om jag slarvar lite så känns det som att hon börjar använda mer engelska ord även med mig. Nu är hon ju bara lite drygt två år och pratar väldigt lite även för sin ålder. Kanske för att hon har tre språk kanske för att det bara är så. Men det känns som att språken lite turas om att utvecklas. Först kommer det mycket nya svenska ord, sen är det några veckor med bara maori och sen mycket engelska någon månad.
SvaraRaderaMen det är verkligen roligt att kunna ge sitt barn möjligheten att vara flerspråkig från början.
Det kommer gå jättefint! Annars får jag väl komma och hälsa på så svenskan kommer från flera håll :). Puss!
SvaraRaderaVi resonerar som så att även om vår dotter "bara" lär sig lite franska så är det bättre än ingen alls. När jag växte upp (i sverige) pratade pappa svenska med mig för på 70-talet trodde man visst att det var bäst för barnet att lära sig ett språk i taget. Det resulterade i att jag förstod mycket men kunde inte kommunicera med mina släktingar. Idiotiskt. Och väldigt synd. Jag har senare i livet tagit igen mycket av det, men ändå. Nu försöker jag tänka att även om min dotter inte kommer bli fullt tvåspråkig så kommer hon i alla fall kunna mer franska än jag kunde. Jag tror dessutom att det är viktigt att inte skapa stress runt det här med språk.
SvaraRaderaDet låter ju jättebra! Tvåspråkiga barn har nog väldiga fördelar, och som du säger lättare att lära sig andra i framtiden. Och vem skulle inte vilja kunna hela världens språk egentligen?
SvaraRaderaAngående detta med två-språkighet... bland mina syskonbarn (o kusiner) som Samtliga tillhör två olika länders språk ... och naturligtvis helt ovetenskapligt kan jag säga att de av mina syskon (m partner) som konsekvent och helt Naturligt HELA TIDEN sedan spädbarns åren pratat SITT eget modersmål ... Är de vars barn som talar, och förstår Bådas språk bäst ... Barnen pratar (dock) med accent på det språk i vars land de gått i skolan.
SvaraRaderaRedan som mycket små visste de att jag ”tillhörde” ETT språk ... så därför (innan skolåldern) fick jag ”bara” prata Mitt Eget modersmål MED dem - men att läsa sagor gick bra på vilket språk som helst ;)
De syskonbarn där de gjort två språkigheten till ett ”ämne” är de av barnen som har sämst två språks ”flöde” ... och även tidvis tagit ”helt” avstånd från det ena språket ... för ngr barn tillkom även ett tredje språk/land - där de vuxit upp och gått i skola (!)
Sedan är ju alla personer små som stora - olika - i viljan att lära sig ;)
Ett av mina syskons familj pratade min syster sitt språk (svenska) på dagarna, men när pappa kom hem, pratade de -alla- hans språk - men ett av barnen vägrade till slut att prata svenska (äv. om hon förstår det mesta ... pratar hon det aldrig ”spontant” )
Men att få ett (el fler! ) språk s.a.s. gratis är väl en av de största gåvorna Ni (föräldrar) kan ge!
Det är också, i min ”lilla” erfarenhets sfär, något som ”språklösa” barn anklagar sina föräldrar mest för - de som ”glömde” eller ansett att för ”barnets bästa” inte blanda in flerspråkighet...
Cari Saluti Jaroq
PS: hamnade hos Dig via Sara på Korsika.
Ni är så kloka allihopa! Och Haren & Jaroq: Uppfattat! Konsekvens är det som gäller, alltså. Det är lättare sagt än gjort men jag ska verkligen försöka.
SvaraRadera