fredag 17 april 2015

Mellan hopp och förtvivlan

Nehej.

Hon sa ju det, handläggaren som tog emot min förtursansökan, att "det är i princip bara gravida och de som är på väg att fylla 18 innan beslutet tas som får förtur", men ändå. Det är ändå svårt att inte hoppas.

Men sen, idag, ett peppigt mejl från en vän i ett annat land - också gift med barn - som väntar på uppehållstillstånd:
"Hej! Jag vill bara komma med lite goda nyheter. Vi skickade in vår uppehållstillståndsansökan i slutet av november och nu har X fått kallelse till ambassaden för intervju idag. Så förhoppningsvis hör Oscar något snart, snart!"
Vi hoppas, misströstar, griper efter halmstrån. Fram och tillbaka, fram och tillbaka.

19 kommentarer:

  1. Jag håller tummarna för er!

    SvaraRadera
  2. Håll ut! Alla tummarsom kan hållas hålls här också! Kram!

    SvaraRadera
  3. Och här kommer en till Johanna som håller tummarna för er! :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Johannorna håller ställningarna! :)
      Tack!

      Radera
  4. Jag hoppas att Oscar får komma till Sverige snart så att han kan få vara med dig och Gael nu när den härliga sommaren kommer :)
    /MilLa

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, det hoppas jag också! Det var ju så perfekt att komma med hela våren och sommaren framför oss...

      Radera
  5. Jag fortsätter att tycka att det är helt sjukt att det ska ta så lång tid! Nog borde det väl prioriteras när det finns ett litet barn med i bilden! Jag hoppas det lossnar snart! / Åsa

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är verkligen helt sjukt, håller med!

      Radera
  6. Håller tummarna stenhårt för er!

    SvaraRadera
  7. Jag hoppas att det bara ger med sig en dag och att han får komma på intervju (om det är nästa steg) och sedan kan åka hit till Sverige och vara med er! Jag förstår att väntan är otroligt seg, särskilt som det är så långt bort också.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, det är vad jag också hoppas på! Att det bara ska dyka upp en kallelse endera dagen när jag öppnar mejlen :)

      Radera
  8. Håller tummen för att det blir er tur snart...!

    SvaraRadera
  9. Åh jag hoppas att Gael snart får sin pappa hos sig igen och du din man. / Monika Morén

    SvaraRadera
  10. Usch! Men ja, ja, pepp, pepp, jag håller tummarna! Hoppas!

    SvaraRadera

Problem att kommentera? Testa en annan webbläsare än Chrome.