Det är inte så att pang bom dagen efter beskedet från Migrationsverket kommit är man en del av svenska samhället, ens på papperet. Det är en hel del fix o trix med diverse myndigheter innan man än helt inne. Till exempel sånt här:
UT-kortet: Det är först av allt. Det är själva beviset på uppehållstillståndet och tog lite drygt en vecka att få från Migrationsverket eftersom Oscar redan befann sig i Sverige. Annars kan det ta längre tid.
Det är först med UT-kortet i handen som man kan ansöka om personnummer hos Skatteverket, vilket måste göras genom ett personligt besök. Det är överhuvudtaget ganska mycket personliga besök hos olika myndigheter såhär i början, jag som pratat vitt och brett om att i princip all myndighetskontakt i Sverige går att sköta över internet.
Hos Skatteverket får man även ansöka om ID-kort, när väl personnumret kommit, vilket skulle ta 2-8 veckor men gick på knappt två. ID-kortet har tagit lite längre tid, vilket är lite problematiskt, eftersom det behövs för att hämta ut nya svenska bankkortet (vilket det inte duger med vilken legitimation som helst för att hämta ut, till exempel ett colombianskt pass).
Bankkonto är också ett viktigt steg. Eftersom vi öppnade ett gemensamt bankkonto och jag har heltidslön var det inga problem, men det är tydligen inte så enkelt annars. Bankerna verkar nämligen vilja ha en fast inkomst till kontot för att ens öppna ett. Inte så lätt när man är helt ny i landet, och att ha ett bankkonto är ett viktigt steg, inte så mycket för kontot i sig som för att det är via ett sådant man kan skaffa bank-ID. Som i sin tur är nästan helt oumbärligt.
Andra saker man inte får skaffa bara sådär när man inte har en egen inkomst och ingen kredithistoria är telefonabonnemang. Du måste vara skriven i Sverige minst 8 månader innan du får skaffa telefonabonnemang, innan dess är det bara kontantkort som gäller.
Sedan har vi Försäkringskassan. Visserligen har man i princip rätt till socialförsäkringssystemet som folkbokförd, men första gången man ansöker om något måste det utredas om man bor eller arbetar i Sverige, vilket görs via en fyra sidor lång frågeblankett. Handläggningen tar tid och är kö till. Oscar är inte officiellt inne i rullarna ännu.
Och svenskan. Hur SFI går till vet vi ännu inte så mycket om. Det är nämligen kö till att få en plats, så Oscar har inte börjat ännu, och det är rätt oklart när han kan få göra det. Han har i alla fall gjort ett inträdesprov och hamnat i nivå 3C vilket tydligen är näst högst. Under tiden pluggar han på egen hand med hjälp av Duolingo, Learning Swedish och Medspråk. I den här takten kanske han bara kan tenta av SFI när han väl får plats.
Två månader efter uppehållstillståndet, och några bitar av checklistan avklarade, ganska många andra kvar.
Herregud, så mycket jag inte vet om det här. Förstår att det är kämpigt. Tänk också alla som kommer och inte har svenska kontakter och kan få saker uppkallade eller förklarade för sig. Det måste vara så sjukt svårt.
SvaraRaderaJa, jag funderar också på det! Jag tänker att när man får asyl så får man nog lite mer guidning kanske? Och så finns det sidor som www.informationsverige.se
RaderaMen ja, det är en djungel!
min australiensiske pappa gick en SFI-liknande kurs (det var svenska för invandrare, men inte med SFIs upplägg) på folkuniversitetet. det var förvisso på 90talet, men kanske att det finns något sådant? han tyckte att det var rätt bra, och ganska snart efter började han plugga på högskolan med rätt mycket undervisning på svenska.
SvaraRaderaJa, det finns en på Folkuniversitetet som tydligen ska vara bra! Dock kostar den 2500:- för sex veckor, så det är lite saftigt. Men kanske, vi får se!
RaderaHej er Annika!!!
SvaraRaderaAng svenskan, kolla upp SFX om det finns liknande där ni bor http://sfx-yrke.se/ och kurser i svenska för akademiker.
Kolla också "den korta vägen" http://www.su.se/samverkan/f%C3%B6retag/korta-v%C3%A4gen
och ev intro till svenska språket via universitet.
Sedan finns div program/aktiviteter för arbetssökande (ams), läs på och kom själva med initiativ till vad Oscar behöver och vill. Men ni är väl vana att ta för er och vara steget före redan ;)
Önskar er allt gott och lycka till! Kul att hela familjen är tillsammans igen :) Kram maria
Finns också nätverksgrupp på Linkedin för stöd in på arbetsmarknaden, för personer med utländsk bakgrund och utbildning, där spansktalande finns med vad jag förstått. /Maria
RaderaTusen tack för alla tips! Jag ska tipsa vidare!
RaderaHittills har vi inte gett oss in i Arbetsförmedlingen-djungeln. Vi ska testa hur det går på egen hand först. Framför allt för att om Oscar registrerar sig som arbetssökande mister vi rätten till förskoleplats för Gael och det vill vi VERKLIGEN inte. Så det är lite sistahands-alternativet, trots att de ju har en del bra stöd (t.ex. korta vägen).
Vi har kollat universitetet också men som det verkar måste han ha en viss engelskanivå för att vara behörig, men vi får dubbelkolla det där direkt med dem, tror jag.
Hade inte hört talas om SFX, det ska jag googla om det finns något liknande i Umeå!
Stort tack för tipsen!
I Stockholm skulle jag ringa upp alt mejla företag där jag skulle passa in, eller varför inte mejla företag med dåligt designade hemsidor. Det gäller att inte vara blyg. Är man en duktig webbutvecklare får man lätt jobb utan att kunna ett ord svenska bara man kan engelska. Många arbetsplatser har engelska men inte svenska som ett krav.
SvaraRaderaAnnars tycker jag att det absolut svåraste för oss utlänningar (nu när Skatteverket äntligen utfärdar ID-kort) är att hitta någonstans att bo. Stockholm måste ha den mest korrupta, dysfunktionella, rasistiska (alla byten av hyresrätter!) bostadsmarknaden i världen. Tur att det finns gott om bostadsrätter. Det är kanske dyrt att köpa men det ger oss som kommer utifrån en chans att bo centralt :)
Jepp, mejlning på G!
RaderaTur att vi slipper bo i Stockholm... Verkar ju helt vansinnigt. Jag har ju ingen kötid alls heller där så vi skulle ju aldrig hitta något vettigt. Och bostadspriserna för att köpa något är ju skyhöga!
Nu verkar ni ju bo bra där ni är. Men vill bara tillägga om bostad i Stockholm.... att det KAN vara omöjligt. Men det kan också finnas en del MÖJLIGHETER om man har fast inkomst OCH inte låser sig vid att bo så centralt. Det finns en hel del hyresbolag i utkanterna som inte går genom den stora långa kön. Ha det gott! :)
RaderaJag pratade med M sen om Folkuniversitetets kurs och han tyckte ändå att den gav nåt. Han är för övrigt intresserad av att träffa Oscar och snacka design/bild/digitala ritverktyg... :)
SvaraRaderaVad kul!
RaderaHej, Ville bara nämna att vad många inte vet i Sverige är att det är olagligt för svenska banker att neka någon att öppna ett konto samt att ställa villkor på lön osv. Vänd er till bankinspektionen om du känner att ni blir diskriminerade.
SvaraRaderaLycka till!
Mvh, Anneli
Tack för informationen!
RaderaHärligt ändå att ni lyckats komma en sån bra bit på väg! Ni är tillsammans nu och det är viktigast.
SvaraRaderaJag har följt er process för att komma till Sverige och även om jag förstår att det var en oerhört påfrestande tid för din familj så tycker jag att din kritik mot Migrationsverket är lite onyanserad. Jag jobbar nämligen själv för MV och kan bara konstatera att ni haft en otrolig, ovanlig tur - det är helt otroligt att Oscar kunde komma inom "bara" nio månader. Jag vet ju inte exakt hur det kan komma sig men kanske beror det på att ni redan hade en sådan etablerad relation sen innan och gjort ett bra förarbete med alla papper så att ingen tid behövde läggas på att inhämta kompletteringar. Väntetiden idag är närmare två år. Och att MV gick vidare med beslutet trots att Oscar inte befann sig utanför Sverige, som vanligtvis är ett minimikrav, är också smått otroligt.
Är det här systemet förjävligt? Absolut. Ställer det till stora bekymmer för enskilda familjer? Ingen tvekan om saken. Suger det att behöva få sitt äktenskap ifrågasatt? Självklart. Men det svenska migrationssystemet befinner sig i en extremt pressad situation och om handläggarna inte kan garantera en snabb process så försöker dom iaf garantera en rättssäker process. Därav att det tar så lång tid, därav att man måste svara på massa jobbiga frågor om sig själv och sina familjemedlemmar. För hur skulle handläggarna annars göra?
Minns att handläggare är tjänstemän som verkställer vad politiker bestämt - om det är fel på systemet så är det politikerna vi ska klaga på, inte tjänstemännen. Det är politikerna som sätter ramarna för vad MV kan göra och hur fort dom kan göra det.
Alltså låt mig bara understryka att jag inte menar att ni ska vara tacksamma - er familj är en tillgång för Sverige, precis som många andra familjer. Det är Sverige som ska vara tacksamma. Men inse att ni haft en otrolig tur som få människor i anknytningsprocesser upplever nu, och inte heller kommer få göra på flera år framöver.
Jag önskar er all lycka till och hoppas att du kommer vilja fortsätta dela med dig av ert liv till oss trogna läsare!
Kram
Hej!
RaderaTack för din kommentar!
Vad tråkigt att du uppfattar att jag är onyanserad i kritiken mot Migrationsverket. Jag inser ju naturligtvis att det är främst en resursfråga det handlar om - Migrationsverket har ju alldeles för lite resurser för att garantera rimliga handläggningstider, och det även innan i höst och den mängd flyktingar som kommit till Sverige under de senaste månaderna. Och det är ju en fråga för politikerna, inte Migrationsverket, och verkligen inte de enskilda handläggarna som gör sitt jobb.
Men jag tycker också att det finns några problem som ligger på Migrationsverket, som handlar framför allt om informationen, som jag skrev om här. Det vill säga, informationen när man söker på ärendenumret i dagsläget säger ingenting, informationen om väntetider säger heller i princip ingenting. Om man kunde, när man sökte på sitt ärendenummer, få lite mer detaljerad information under "i väntan på beslut". Typ ansökan mottagen - komplettering begärd - intervju genomförd - väntan på handläggare, plats X i kön, beräknad väntetid för att tilldelas handläggare ca X.
Det skulle spara otroliga mängder desperata mejl och telefonsamtal, från människor som går månade efter månad utan att få någon information alls. Och i förlängningen frigöra en massa tid till att faktiskt handlägga ärenden snabbare.
Sedan tycker jag också att det är orimliga utredningskrav för vissa ärenden. Att ALLA som söker för anknytning intervjuas, till exempel. Om underlaget för att bevilja ett uppehållstillstånd redan finns i svensk folkbokföring (typ gifta sedan en viss tid med äktenskap registrerat i folkbokföringen, gemensamma vårdnadshavare till gemensamma barn, etc.) borde det ju ske helt automatiskt. "Samma kö för alla"-systemet ger extremt långa väntetider för självklara ärenden som skulle kunna slussas vidare till beslutshandläggare direkt genom en automatisk check mot folkbokföringen. Vilket också skulle kunna frigöra handläggartid till att ta hand om ärenden som faktiskt kräver vidare utredning av en eller annan anledning.
Jag skulle verkligen inte vilja jobba som handläggare på Migrationsverket just nu, och jag är medveten om att det är en extrem pressad arbetssituation, och jag har ingen personlig kritik mot de människor jag haft kontakt med, tvärtom har jag blivit väl behandlad och fått hjälp både när jag ringt till / besökt Migrationsverket, och av de handläggare jag haft kontakt med privat. Det är systemet i stort, och vissa av Migrationsverkets ineffektiva rutiner, som jag vänder mig mot.
Sedan är jag väl medveten om att det har gått "snabbt" för oss, vilket också visar rätt tydligt hur omänsklig situationen är, när nio månader kan anses som "snabbt" ett gift par med gemensamt barn och som bor ihop sedan fem år tillbaka...
Hur som helst, tack för din kommentar och dina lyckönskningar! Jag fortsätter skriva ett tag till i alla fall... :)