För många verkar påsk vara sol och vår, men för mig är det slutspurten på vintern. Isen var perfekt i år (det gick till och med att köra bil på den), och Gael åkte skridskor (de har en skridskobana precis bredvid förskolan och där har de tränat hela vintern), skidor och framför allt slängkälken ute på isen. Uteaktiviteter framför allt, lite varvat med böcker, sällskapsspel och pyssel med tremänningarna. Såhär, ungefär:
Sedan fick vi långväga oväntat besök! När jag bodde i Argentina senast, 2007, bodde jag tillsammans med Sol. Hon hörde av sig för några månader sedan och sa "hej, jag ska resa runt i Europa mellan mars och maj, kan jag komma och hälsa på dig någon gång då?". Ja, sa jag, du är jättevälkommen till Umeå, kom när du vill, och sedan hade jag inte så stora förhoppningar att hon faktiskt skulle dyka upp. Umeå är ju inte precis runt hörnet bara för att man är "i Europa".
Men så hörde hon av sig på långfredagen och sa att hon var på väg till Sverige - kunde hon dyka upp imorgon? Till slut blev det nattåget norrut och jag hämtade upp henne i ottan (svinottan pga tidsomställningen) på påskdagen. Ingen långväga besökare utan att de får prova alla vintersporter, så här har vi Sol, i sällskap med Oscar, på längdskidor:
 |
| Två latinamerikaner på vinteräventyr |
Sol stannade i några dagar och nu har hon dragit vidare på sin europaturné. Så himla fint att ha vänner runt hela världen, som kan dyka upp med nästan inget varsel efter att vi inte setts på nio år, och så är det ändå som om vi sågs alldeles nyss.
 |
| Såhär såg vi ut när det begav sig, jag och Sol tillsammans med vänner i Buenos Aires 2007. |
En fin påsk var det.
