lördag 12 mars 2011

Den stora lilla världen

Jag och Juliana på en ö i Nordmalings skärgård sommaren 2006

Världen, som egentligen är jättestor, känns så himla liten ibland. Så fort det händer någon stor katastrof någonstans så är det nästan omöjligt att inte ha någon personlig koppling till platsen.

Och visst, katastrofer är inte mer eller mindre viktiga beroende på om man personligen känner någon drabbad eller inte, men de berör mer när man undrar om ens vän har klarat sig.

Så igår när jag vaknade upp till nyheten att Japan drabbats av sin värsta jordbävning på 100 år, och dessutom en tsunami, gick mina tankar direkt till en av mina allra bästa colombianska vänner. Juliana pluggar en masterutbildning i Tokyo.

I förrgår åkte hon upp i bergen utanför Kyoto till en spirituell retreat i tio dagar, och hon är helt avskuren från all kontakt med omvärlden. Jag tror inte ens att hon har någon aning om omfattningen av katastrofen ännu. Hur som helst, hennes familj har kontaktat centret där hon är och bekräftat att hon mår bra.

Men världen, alltså. Japan, som en gång i tiden var ett konstigt land jättelångt bort är nu ett land som jag har en direkt personlig relation till. Precis som så många andra länder på jorden.

Världen har blivit väldigt liten.

3 kommentarer:

  1. Jag kan bara hålla med! Världen har krympt i vår globaliserade värld och det som förr var nånslags långt-bort-istan som man lätt kunde förtränga känns plöstligt nära. Kanske har man varit där, eller så har man en kompis som bor där, eller så kanske man brukar läsa en blogg därifrån... Världen har blivit liten! och alla de där läskiga katastroferna kryper på nåt sätt närmare...

    SvaraRadera
  2. Oj så skönt att höra att Juliana mår bra. Det var det första jag tänkte på när jag hörde om Japan och katastrofen.

    Visst är det så att världen har blivit mindre, men det gör inte katastrofen mindre, men det känns mer när man har en personlig relation till någon i landet.

    SvaraRadera
  3. Freedomtravel: Precis.

    Mamma: Ja, visst var det skönt att höra! Jag var orolig att jag inte skulle få veta något förrän i slutet av nästa vecka när hon kommer tillbaka från bergen.

    SvaraRadera

Problem att kommentera? Testa en annan webbläsare än Chrome.