Den mår fint, växer som den ska, överläppen finns med, den har alla viktiga ben på plats, fyra kamrar i hjärtat som slår med 146 slag per minut och den väger cirka 973 gram.
Precis som vi redan märkt är det en egensinnig liten filur vi har att göra med. Så fort läkaren försökte få en bättre bild satte den händerna framför ansiktet.
Det är samma sak härhemma, så fort jag ropar till Oscar att komma och känna hur den sparkar så slutar den direkt.
Eftersom normen här är att ta reda på bebisens kön i förväg (ni vet, hur ska man annars veta om man ska inreda bebisrummet i rosa eller i blått), sade vi till läkaren i förväg att vi inte ville veta något. Det var inga problem, på alla papper står det "sexo: 0", och han svängde förbi fort så vi inte skulle kunna hinna se något (vilket vi inte gjorde heller), även om läkaren sa att han visste precis vilket kön filuren har.
Vi får vänta i tre månader till. Huvudsaken är att det är en frisk och kry och pigg filur vi har på gång.
Jag sa till en bekant om att jag läser din blogg och att du inte vill veta om könet, och vilka reaktioner du får, att du inte kan förbereda dig på något sätt. Hon svarade "vad fånigt, hon kan ju bara inreda med grönt/köpa gröna bebiskläder, det är ju könsneutralt!"
SvaraRaderaJag tog mig för pannan.
Förresten, planerar du att låta filuren bli helt tvåspråkig eller kommer filuren bara prata spanska?
ohh jag skulle inte vänta till stora dagen!! men som du sa det viktigaste är att filuren blir frisk och pigg.
SvaraRaderaTheholyquest: Hehe, jamen eller hur... Suck.
SvaraRaderaTanken är att filuren ska vara tvåspråkig. Vi får se hur det går, men jag kommer i alla fall att konsekvent prata svenska. Samt filurens mormor och morfar och morbror via Skype.
Colombiana: Det är klart att man blir lite nyfiken, men tre månader till är inte så länge. Det här är anledningen till att vi inte vill veta innan.
Jag kan inte annat än hålla med om att det underbara med underverket är inte att veta. Det underbara är att underverket får presentera sig själv då hon/han är redo. Njut av undrandet och låt er överraskas för ni kommer att tycka att det är ett under i sig självt då ni äntligen kan hålla filuren i era armar sen spelar inget annat någon roll. (jösses...jag är varken kyrklig eller troende bara en som är lite trött och glad åt era vägnar)
SvaraRaderaÅh! Vad fint! Det känns nästan som igår jag befann mig i samma situation och tittade på 3D-bilderna på vår filur. Och nu har vi en liten jänta som ler med hela ansiktet åt oss... Det var VÄRT att vänta på överraskningen och ge barnet förmånen att presentera sig själv.
SvaraRaderaSedan har inte vår lilla flicka att hon ibland får klä sig i blå och att folk frågar vad det är för kön... hon verkar mest glad över att vara älskad, torr och mätt... :-)
Men kolla! Fimpenkompisen! Och fina doktorn, som fattar och gör som ni säger.
SvaraRaderaGrattis, fina du. Fina ni. Det här kommer bli toppen!
Häftigt! Vilka tydliga drag man kan se på bebisen i 3D. Sådana avancerade undersökningar har jag inte varit med om.
SvaraRaderaMen hur gör ni nu med babyshowern??? Stackars bebisen får ju inga presenter? :)
För visst är Babyshowern ett levande inslag i de 9 månaders väntan i Colombia?
En könlös Babyshower. Milda makter!
Vad säger vänner, familj?
Underbart, grattis! Alltså det här med att ta redan på kö innan... Det är inte ens alla kommuner i Sverige som tar reda på det, tänk på det :) Det är alltså inget konstigt ens i Sverige att inte veta kön. Eller kommuner vet jag förresten inte, men landsting.
SvaraRaderaOm jag blir preggo kanske jag vill veta för att jag är nyfiken, mest för att det gäller namn, för där är det så begränsat med namn om man är könsneutral. Typ Kim och Li.
Vi får oxå tvåspråkiga barn, hurra! Låter bra att vara konsekvent.
Anna: Precis så, vad fint!
SvaraRaderaJoanna: Hehe, ja precis så lär det nog bli för vår filur också som redan har en garderob i alla regnbågens färger.
Jenny: Ja! Hurra för både Filuren och doktorn.
Frida: Ja, HUR ska det gå!? Vi får se i januari sisådär.
Duktiga Tjejen: Nej, precis, men det kan folk verkligen inte förstå här. HUR kan ni inte vilja veta könet!?!? Och när jag berättar att man ibland i Sverige inte ens får veta könet fast man vill tycker de att det verkar snudd på kriminellt.
Men namn kan man ju fundera på ändå, vi har ett namn bestämt om det blir pojke och några namn vi väljer mellan om det blir flicka.
Jag vet inte vilka landsting som vägrar berätta könet här i Sverige. De flesta gör det om föräldrarna vill, och föräldrarna vill och kräver det. I Stockholm tar de allra flesta föräldrar reda på könet. Men man skyller inte på barnrummets färger utan på att de "behöver veta det" (tänk gnällig röst) för att kunna "knyta ann" (läs viktigpetter röst) till barnet, "för barnets skull" (läs indignerad röst). De som inte vill veta möts av samma reaktioner som du i Colombia. Och det finns många som betalar för extraultraljud ur egen ficka när landstinget inte säkert kunnat ange könet. Heja de landsting som vägrar! (men vilka är det??)
SvaraRaderaoch grattis till filuren! Jag rekommenderar boken "Så blir barn tvåspråkiga" av Lenore Arnberg. Den baserar sig på forskning och inte på tyckande, samtidigt är det väldigt praktiskt inriktad. Lycka till med flerspråkigheten, det är svårare än man tror men också j... roligt!
SvaraRaderaTill exempel Sundsvall har en uttalad policy att inte tala om könet, men det finns fler (vet dock inte om det finns nagon lista).
SvaraRaderaFast jag tror inte riktigt att reaktionerna är lika starka i Sverige, där finns det fortfarande väldigt manga som inte tar reda pa könet i förväg (även om det saklart blir allt vanligare). Colombia är otroligt mycket mer könsstereotypt. Här finns ingen som inte gör det. Ingen förstar hur man inte kan ta reda pa könet i förväg. Ingen förstar hur man kan köpa kläder med nagon annan färg än vita om man inte vet könet. Ingen förstar hur de ska kunna köpa nagon present överhuvudtaget till baby showern utan att veta könet. Eller hur vi ska kunna förbereda nagonting överhuvudtaget.
Tack för lästipset! Ska se om jag kan fa tag pa boken hit till Colombia.
Åh, så härligt! Nya små människor, vilken grej!
SvaraRaderaHm... Det har ju hänt (har jag hört) att den som bestämt könet tagit fel och då var det nog inte så kul för de som handlat allt fel... Kanske är det en skröna, kanske inte.
SvaraRaderaJag som väntat mina barn i hjärtat och varit i just underbara Colombia blev väldigt förvånad när AC's representant i Bogota klappade mig, nybliven och överlycklig mamma, på axeln och sa: - Don't worry next time it Will be à boy. Jag var överlycklig att äntligen fått ett barn att älska över allt annat.
/ Pernilla
Åh, vad kul med en titt på bäbin! Vi tog inte heller reda på könet, vi tyckte det var roligt att få en överraskning + att vi inte ville bli så styrda i vårt tänkande.
SvaraRaderaFantastiskt, grattis! Tre månader kommer flyga!
SvaraRadera