Det var första gången sedan Gael föddes, och säkert ett bra tag sedan innan dess också, som vi var ute och festade tillsammans. Det kändes nästan lite konstigt först - hur var det man gjorde nu igen - men efter ett tag kom vi in i det och hade en fantastisk utekväll tillsammans med en massa fina vänner, och kom inte hem förrän vid halv fyrasnåret på morgonkvisten. Hur många timmars sömn vi fick innan Gael tyckte att det var dags att börja dagen kan vi lämna osagt. Tillräckligt få för att känna att vi nog inte gör om det i första taget, i alla fall, men för en gång såhär var det värt det.
 |
| Kärntruppen var med såklart, våra fantastiska padrinos / vigselförrättare. |
Härligt Annika! Och - Grattis Oscar!
SvaraRaderaJa! Oscar hälsar och tackar!
RaderaGrattis i efterskott Oscar och vilken härlig kväll ni fick! :)
SvaraRaderaKram Lotta
Ja, den var värd tröttheten dagen efter. Tack säger Oscar!
RaderaGrattis i efterskott, Oscar!
SvaraRaderaHan hälsar och tackar!
RaderaÅh, nu kom jag att tänka på första gången jag och R festade efter att vi fått barn. Det var nyårsafton och vi hade så himla trevligt med våra vänner i Sverige som vi ju inte träffar så ofta. Morgonen efter... Shit. Vi var tvungna att sova i skift, en timme var i taget, fram till klockan fyra på dagen för att över huvudtaget kunna ta oss utanför dörren (och då gick vi ca tio meter för att köpa pizza). Hu. Men värt det! Fast nu med två barn.. Jag vet inte.
SvaraRaderaHahaha, jag kan tänka mig det!
RaderaMed två barn kanske det är läge att skaffa barnvakt inte bara över natten utan också för dagen efter...