Frågestund: Barnet

Så himla fint, hörrni, med alla frågor ni ställde! Tack för inspirationen! Nu kommer svaren, pö om pö. Jag har samlat ihop frågorna i lite olika kategorier som jag tyckte hörde ihop. Först ut – barnet.

Mamma undrar: Hur mår Gael? Jag vill veta mer om hans utveckling? Kanske jag som mormor är lite, bara lite extra intresserad av sånt.

Gael mår fint. Han har varit lite snuvig nu på sistonde, men inget livsfarligt. Här får man ju en massa medicin så fort man har en liten förkylning, så han har fått näsdroppar och lite allt möjligt förskrivet av doktorn (det var inte så att vi gick till doktorn för lite snuva, men det råkade sammanfalla med senaste månadskontrollen), som vi använder med måtta.

Han är på vippen att kunna sitta själv nu, han välter fortfarande rätt lätt om det råkar bli lite övervikt åt något håll (oftast framåt), men det känns som att det handlar om dagar innan han blir tillräckligt stark i ryggen för att hålla sig uppe.

Han älskar att äta, och äter det mesta med god aptit (när han inte blir för distraherad, vilket han ganska lätt blir nuförtiden). Vi har löst vällingfrågan genom att ge gröt på kvällen så att han ska somna mätt och belåten. Det verkar ge resultat, för hör och häpna: INATT VAKNADE HAN INTE EN ENDA GÅNG! Vill inte ropa hej osv, men man hoppas ju att det är början på en ny era, det gör man ju. Jag trodde knappt mina öron när Gael vaknade i morse och Oscar upplyste mig om att klockan var fem på morgonen.

Casa Annika undrar: Och jag undrar också hur ni ska göra med svenskan. Nu har du ju skrivit att ni har planer på att flytta till Sverige framöver, men annars, vad har ni tänk att ni kan göra för att Gael ska lära sig svenska?

Flyttar vi till Sverige känns det inte som några problem, varken med svenskan eller spanskan, eftersom Oscar och jag ju pratar spanska hemma. Kruxet är väl om vi blir kvar i Colombia.

Jag försöker vara så konsekvent jag bara kan med svenskan, men det är svårt ibland. Ofta när man pratar med en bebis kommunicerar man ju också med andra vuxna runtomkring. Till exempel om man säger ”kom så går vi och byter blöja på dig” så är det ju också delvis för att tala om för de andra varför jag går iväg med bebisen. Och de andra förstår ju inte svenska.

Men planen är väl i stort sett att försöka prata svenska konsekvent, läsa svenska böcker, resa till Sverige emellanåt, och kanske försöka umgås mer med andra svenskar här, så att han får höra språket från andra håll än bara från mig. Och hoppas att det funkar.