Det här med vigselförrättare visade sig vara ett mycket krångligare kapitel än vi tänkt oss.
Såhär är läget: om man gifter sig borgerligt i Colombia är det notarie som utför vigseln. Notariekontor finns i princip i varje välsorterat gathörn.
Därför var vår största oro inte precis att hitta någon notarie som kunde viga oss, utan att hitta en vettig notarie, eftersom just den yrkesgruppen råkar vara en av de mest konservativa i hela landet. Min största skräck var att notarien skulle få för sig att vara präst och köra predikan eller läsa gamla lagtexten där det står att hustrun ska lyda sin make istället för den moderniserade versionen.*
Det har dock visat sig att det svåra är att hitta en notarie överhuvudtaget. De är nämligen inte särskilt intresserade alls av att viga folk utanför arbetstid och utanför kontoret. Vi hade ju hittat en, men sen visade det sig att hon inte jobbade den lördagen. Vi ringde runt till några till, men de viger visst bara på notariekontoret. Idag var vi hos ytterligare en, och jo, hon kunde eventuellt, men först klockan två på eftermiddagen (det står klockan 12 på inbjudningskorten som redan är tryckta) och för ett helt hutlöst pris (15 gånger mer än det kostar att gifta sig på kontoret).
Så Oscar och jag bestämde oss idag helt sonika för att strunta i hela notariejakten. Så himla mycket stress för att någon ska komma och läsa upp en tråkig lagtext i fem minuter.
Istället freestylar vi vigseln lite.
Vi gifter oss hos första bästa notarie på morgonen (det vill säga, skriver på de lagliga papper som behövs) och sen har vi en mer symbolisk vigsel på bröllopet. Detta med en vigselförrättare som känner oss, som vi gillar och har förtroende för. Vem vigselförrättaren blir är lite oklart i dagsläget, men vi har några namn på lut, och det hela känns ungefär 1000% bättre.
Bröllopsceremoni på eget bevåg kommer att bli mycket bra. Till och med bättre än vigsel med tråknotarie.
* Autentiska exempel från verkligheten.
Låter som en himla bra idé att göra så här i stället, då får ni det precis som ni vill ha det.
SvaraRaderaVigselakten är visserligen inte så lång, men då vi gifte oss tyckte jag ändå att det var viktigt att den handlade om oss och att den utstrålande nåt om oss som personer.
På det här sättet kommer er stund också att göra det.
Me like the freestyle! Låter faktiskt som en utomordentlig ide.
SvaraRaderaSpenande!
SvaraRaderaÅh, gillar att ni lyckas vara så flexibla och coola med bröllopet. Folk verkar tendera att freaka rejält över hela galejet, vilket man ju verkligen förstår med tanke på hur mycket meck det ofta är med allt. Men detta låter ju som en superbra lösning, jag hade också 1000% hellre haft en vigselakt som kändes som man vill ha den! Själva pappersskrivandet är ju inte så viktigt att lägga tonvikten på direkt (bara det blir gjort).
SvaraRaderaÅsa: Precis så. Det känns bättre. Och förutom att det blir finare och mer personligt så slipper vi dessutom betala 1500 SEK för en vigselakt som kostar 100 SEK på notariekontor. De pengarna kan vi ha roligare för.
SvaraRaderaDuktiga Tjejen & Anna: Yes!
Johanna: Ja... Jag tror att det är för att vi (1) är i Colombia och (2) inte ser det som en jättestor grej. Vi har liksom inte tusen planer som måste klaffa perfekt och det blir inte katastrof om blommorna på bordet är en nyans fel och inte matchar dukarna exakt.
Det viktiga är ju att vi gifter oss och får fira det med de människor som är viktigast i våra liv.
Exakt! Men så tycker jag att alla borde resonera, lite oavsett om man är i Colombia eller Sverige. Den dag vi gifter oss ska jag (försöka att!) inte heller freaka. Det verkar så jobbigt liksom. Jag vill också att fokus ska vara på att vi gifter oss, och på att alla våra vänner och familj är på samma ställe samtidigt = jättekul fest.
SvaraRaderaHur som helst: låter som att ni har planerat fram ett himla härligt bröllop!