Att vareviga helg stiga upp tidigt, äta frukost och sen sätta sig framför datorn resten av dan för att skriva den där uppsatsen som bara växer i sidantal men ändå aldrig tycks bli klar är rätt tröttsamt i längden.
Därför testade jag ett nytt grepp idag, packade ner datorn och lite papper i min Fjällräven Kånken och promenerade iväg till Café La Boheme i mysiga stadsdelen La Macarena.
Jag vet inte egentligen om jag fick så särskilt mycket mer gjort än vad jag får hemma, men de hade i alla fall god varm choklad och jag fick lite välbehövligt miljöombyte.
Alltid något.
Mina hoods!
SvaraRaderaHåller du på att stuva om i uppsatsen enligt colombianskt snitt nu?
SvaraRaderaÄr du en sån som skriver början först och slutet sist eller en sån (som jag) som hoppar lite fram och tillbaka eller lika gärna börjar med slutet?
Man ser inte mycket av din nya arbetsmiljö, men på nåt vis ser den mysig ut.
Anna: Precis!
SvaraRaderaÅsa: Omstuvningen är klar, nu gäller det bara att fylla strukturen med innehåll!
Jag hoppar hejvilt. Har aldrig kunnat skriva rakt av från början till slut.