För två veckor sedan höll Colombias samtliga HBT-värld andan i väntan på att konstitutionsdomstolen skulle uttala sig om samkönade äktenskap. Domstolens svar blev en besvikelse för många - ett varken bu eller bä, ett "vi uttalar oss inte i frågan eftersom stämningsansökan inte hade tillräckliga juridiska fundament för att behandlas".
Politisk aktivism i Colombia stavas i stor utsträckning juridik. Den enda någorlunda progressiva institutionen där det går att få till lagändringar i ett land där kongressen är stockkonservativ (den där omtalade latinamerikanska vänstervågen har inte nått Colombias politik) är konstitutionsdomstolen.
Så, ett slag förlorat, men kriget långt ifrån vunnet, bara att ladda om och skjuta igen, för domstolen sa trots allt inte nej.
Kom ihåg var ni hörde det först, för idag togs första steget i en omskrivning av Colombias historia. Sedan domstolens "inte nu men sen" har mitt jobb tillsammans med Colombias motsvarighet till RFSL, Colombia Diversa, jobbat på en ny stämningsansökan, och idag vid lunch lämnades den in. Nittio sidor argument för alla människors lika rätt att få gifta sig med den de älskar. Den här gången måste det gå vägen.
Jag är så himla stolt över att jobba där jag jobbar, och även om inte mitt namn står på stämningsansökan så känns det som att jag är med på ett litet hörn i en stor omvälvning.
Kom som sagt ihåg var ni hörde det först. Nu är det bara en tidsfråga innan alla äntligen får gifta sig med vem de vill i det här landet.
PS Och ni svenskcolombianska vänner som läser, ni behöver inte basunera ut nyheten för mycket. Den kommer säkert att komma ut förr eller senare, men tanken är att hålla låg profil så länge det bara går, för att ge motståndet så lite tid som möjligt att handla på.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Problem att kommentera? Testa en annan webbläsare än Chrome.