Efterskottsfirande

Efter den bortglömda bröllopsdagen i tisdags lyckades vi i alla fall styra upp ett litet firande igår. Vi lämnade Gael med några kompisar till oss och drog ut på restaurang. Vi gick på nyöppnade Little Indian Super Star och drack gin tonic till hutlösa priser (100 kronor styck! Dyraste drink jag någonsin handlat i Colombia) och åt smarrig mat.

Sedan drog vi hem till Karolina, som åkte tillbaka till Sverige idag, för avskedsfest. Lite drinkar och prat hemma och sedan hamnade vi alla på La Sandunguera, Bogotás sunkigaste men absolut bästa salsahak.

Det var första gången vi bestämde oss för att ta våra kompisar på orden, alla de som sagt att "behöver ni barnvakt någon gång så är det bara att säga till". Det gick hur bra som helst. Gael är ju ett väldigt socialt och tryggt litet barn som inte har några som helst problem med att tas om hand av människor han knappt känner. Han vinkade glatt hej då till oss och gick och satte sig i knät hos Abraham och Natalia.

Vi fick löpande fotorapporter Whatsapp på lekande-vällingdrickande-sovande barn, och sen hade barnvakterna RISK-kväll med två andra kompisar som anslöt senare. Vi undrade emellanåt om det var dags för oss att komma hem, men "neeeeej, stanna precis så länge ni vill, passa på, ha roligt" var de ständiga svaren vi fick. Och så "nästa gång får ni sova någon annanstans så att ni får sovmorgon dagen efter".

Vi har kanske världens bästa vänner. Och nu är bröllopsdagen firad på riktigt.