Vi var bjudna tillsammans med Jorge och Javier med respektive. Miguel delade rum med vännen Alex i en lägenhet i Buenos Aires då det begav sig. Jag hade visserligen mina grejer i min egen lägenhet, men bodde i praktiken också där. Och när Jorge och Javier blev utkastade ur sin Buenos Aires-lägenhet på grund av en galen hyresvärd flyttade de in på madrasser på golvet i Miguel och Alex rum. I flera månaders tid bodde vi i princip fem personer i ett slags improviserat hippie-kollektiv i ett rum bland madrasser och resväskor (för rummet hade dessutom bara en liten garderob och en pluttig trelådorsbyrå).
Det var tider, det. Ett annat liv, någon annanstans.
Nuförtiden är både jag och Miguel gifta och har barn, Alex har just gift sig, Jorge har just köpt lägenhet tillsammans med Paola och Javier är stabil sambo. Men det var himla fint att ses allihop igen!
Gael, jag, Oscar, Paola, Jorge, Miguel, Ana, Javier och Maira |
Livet och människorna förändrar sig. Tack och lov, skulle jag vilja säga. Jag tycker själv att ju mer tiden har gått desto fler vinstlotter har jag dragit. Eller så har jag helt enkelt blivit bättre på att göra mina val. Vem vet...
SvaraRaderaMåste ha varit kul att återse era gamla vänner.
Vad himla härligt!
SvaraRaderaHärligt inlägg! Och tack för svaret på min fråga om Sverigeflytten!
SvaraRaderaAlltså redan så länge sedan du träffade Oscar? Tiden går så himla fort, helt otroligt!
SvaraRadera