Förskolepremiär

På väg till första dagen på förskolan

Om ni undrar varför jag varit lite frånvarande på bloggen den senaste veckan så är det för att vi har varit upptagna med att fixa och greja inför den stora dagen idag.

Måndagen den 4 februari 2013 kan vi lägga till historien som en milstolpe i Gaels liv. Det var nämligen dagen då han började i förskolan.

I morse traskade vi iväg med den nyinköpta förskoleryggsäcken över axeln och allt material nerpackat i vagnen mot Gaels nya ställe.

Han är ju jätteliten, han har inte ens lärt sig gå ännu (men vilken dag som helst nu!) och egentligen hade vi tänkt vänta ett tag till med förskolan, men omständigheter kom emellan så det fick bli nu istället.

Det är nämligen så att Lebys som tar hand om Gael tre dagar i veckan jobbar den andra halvtiden (ordinarie arbetsvecka i Colombia är sex dagar) på mitt jobb. Nu har de bett henne börja jobba halvdagar istället. Det är ju samma halvtid, men annan distribution på tiden.

Trumspelande på musikstund

Oscars föräldrar, som tar hand om Gael de andra två dagarna i veckan kan inte komma halvdagar varje dag, för även om det egentligen inte handlar om så många fler timmar är det ju en helt annan sak att resa tvärs över stan och stycka upp varenda dag än att komma två heldagar i veckan.

Så plötsligt stod vi utan barnvakt till Gael. Lebys har sagt att hon kan säga nej till halvtiden på mitt jobb om vi vill, men det är inte ett ansvar som vi känner att vi vill ta, för det innebär ju att de i så fall anställer någon annan, och om vi då sätter Gael i förskola om några månader eller flyttar till Sverige längre fram så står Lebys helt utan inkomst. Det känns inte riktigt okej att göra i ett land som Colombia som har noll och inget socialförsäkringssystem som låter människor landa mjukt om de blir arbetslösa.

Så Gael fick börja förskolan, och det känns jättebra, faktiskt. Han är ett aktivt barn, och börjar tycka att det är tråkigt att vara hemma hela dagarna, så på förskolan får han nog den stimulans han behöver.

Mellanmål med kompisarna

Förskolans pedagogiska inriktning handlar mycket om lek, och inte om undervisning (vilket det också finns i Colombia, med disciplin och ordning och reda...). De har musik- och konst- och danspedagoger och all möjlig personal som ser till att barnen har det bra. Alla barnen är uppdelade i grupper efter ålder, så ettåringarna är för sig, tvååringarna för sig, osv. och så roterar de mellan aktiviteter, som till exempel en halvtimmes sång och dans, en stunds måleri, anpassat efter deras förutsättningar utifrån åldern. Det är hög personaltäthet, grupperna är inte så stora och det är flera vuxna med i varje grupp.

Summa summarum, det känns tryggt. Han är med välutbildad, specialiserad och engagerad personal, i fina lokaler, med pedagogik som utgår ifrån lust att lära genom lek och inte genom disciplin, osv.

Men precis som allt i Colombia kostar det ju såklart därefter. Årsavgiften är nästan 3700 kronor och på det tillkommer en månadsavgift på 2500 kronor. Det är långt ifrån det billigaste som finns, men också väldigt långt ifrån det dyraste.

Första dagen var helt otraumatisk för Gael såväl som för oss. Vi var med honom fram till efter mellanmålet, sen gick vi, och Gael var för uppslukad av aktiviteterna för att ta särskilt mycket notis om våra försök att säga hej då. När jag hämtade upp honom hade han ätit, sovit, lekt och varit nöjd. Och vi har ju lämnat bort honom under dagarna när vi jobbar sedan han var fyra och en halv månad så gråtfesten över separationen har jag gjort bort för längesen. Nu känns det istället bara positivt att han ska få vara med andra barn och med vuxna som har pedagogisk utbildning. Hur bra som helst.