Hur som helst.
Häromdagen drog Gael ut en bok ur bokhyllan och ur den ramlade ett foto som jag inte ens visste att jag hade.
Det föreställer mamma och pappa när de gifte sig 1975. Nu sitter det på väggen ovanför mitt skrivbord och mina pluttiga föräldrar (mamma var 20! pappa 22!) tittar på mig när jag jobbar här hemma. Det känns himla fint, tycker jag.
Mina föräldrar är för övrigt mina förebilder när det gäller äktenskap. Snart 40 år senare är de fortfarande lika kära, och det känns som att de aldrig har tråkigt ihop. Så hoppas jag att Oscar och jag har det om 40 år också.
Fint :)
SvaraRaderaJa!
RaderaVilken fantastisk fin bild! Och glasögonen!
SvaraRaderaMenar du de nya glasögonen??
RaderaHaha, eller hur!
RaderaVåra kära grannar! I morgon ska vi stöpa ljus tillsammans!
SvaraRaderaVad roligt!
RaderaJag tycker nog är vi bara blir bättre och bättre allt eftersom åren går, eller hur kära dotter ?
SvaraRaderaKram mamma och pappa
Det blir ni!
RaderaFantastiskt! Fint! Hurra
SvaraRadera:)
RaderaVilka fina!
SvaraRaderaVisst är de!
RaderaJag tycker att dina föräldrar kan vara förebilder när det gäller mycket. Jag och min lilla familj mår fantastiskt bra i deras sällskap.
SvaraRaderaJa, de är väldigt fina förebilder, faktiskt.
RaderaVilka fina bilder och bra val av foto! Kan ju inte låta bli att tycka att lille Gael är ganska lik sin morfar.
SvaraRaderaKatarina (som kikar in från Korn och Gryn - och tycker din blogg är jättebra)
Ja, det är många som säger det! Jag var tydligen en kopia av min pappa som bebis så det är nog inte helt omöjligt...
Raderaå det är klockrent!
SvaraRaderaannika fina, har kämpat som en gnu för att få ihop det till j-baket, men det verkar inte funka. kommer i slutet på nästa vecka istället, hoppas vi kan ses då!
Ja! Klart vi kan ses då! Vi reser till Sverige den 20 men innan dess så! Jag sparar några peppisar till dig!
Radera