Här har alla flickbebisar örhängen. Oftast tas hålen direkt på BB och det är inget jag någonsin hört ifrågasättas.
Jag minns det ramaskri som uppstod i Sverige när Isabel Adrian på Svenska Hollywoodfruar tog hål i öronen på sin dotter i ett avsnitt, och hur hon menade att det bara var tradition. En sådan reaktion från allmänheten skulle aldrig uppstå här, och jag tror inte ens att argumenten skulle gå fram till gemene person, så främmande är det.
Överhuvudtaget pyntas flickbebisar mycket mer. Inte bara med örhängen, utan de allra flesta har också det helt onödiga, och säkert för en bebis ganska irriterande, huvudbandet. Gärna med en rosett eller blomma på eller så.
En gång för länge sedan frågade jag varför i hela friden alla tar hål i öronen på flickbebisarna. ”Jamen, så att man ska se om det är en flicka eller en pojke” var svaret jag fick, som det självklaraste i världen. För det är ju verkligen jätteviktigt att veta.
Det mest tragiska och storande med detta tycker jag ar att man overhuvudtaget inte reflekterar over detta.
SvaraRaderaSen kan jag val tycka att det inte direkt ar barnmisshandel, vilket man ju tycks tro i Sverige. Daremot ar det helt onodigt och ett ingrepp pa en individs kropp som jag tycker man kan vanta med tills personen ifraga ar stor nog att sjalv avgora om hon vill ha orhangen.
Exakt så tycker jag också! Här argumenterar man att "det är lika bra att göra bort det när de är små och inte minns smärtan, det är värre när man är större". Men det utgår ju liksom ifrån att ALLA flickor/kvinnor förr eller senare kommer att ta hål i öronen, inte att det faktiskt är valfritt.
RaderaInget "hen" där alltså... ;)
SvaraRaderaInte precis :)
RaderaOh! jag får uppleva det dagligen. Lilla Saga har ju inte håll i öronen och är därför en "pojke" i folks ögon. De tycker att jag (som är mamma och borde ha ansvar för det) är väldigt konstig som inte tycker att hon ska ha det! Och så pressar "samhället" mig genom att Saga får som presenter.... just det: ÖRHÄNGEN! (till sin första födelsdag fick hon dessutom en rosa barbie med en dagbok: "hur blir man en riktig prinsessa?" - det åkte direkt in i en låda... :-)
SvaraRaderaJag kan tänka mig det! Svärmor, som nog tycker att jag har en del konstiga idéer angående barnuppfostran (som det här med att jag inte vill ge Gael något med socker i), himlade mest med ögonen när jag sa att vi absolut inte skulle ta hål i öronen på Gael om han blivit en flicka. Jag är glad att jag slapp den diskussionen i praktiken.
RaderaMen alltså! Vilken press, att försöka tvinga fram hål i öronen genom att ge örhängen i present... Slöseri på pengar för dem och bara jobbigt för er.
Hehehe, jag och min syster hade vare sig rosetter eller hål i öronen, blev också misstagna som pojkar, fick också örhängen i present, fick det av "vänner" också när jag var lite större i Sverige, för visst vill ALLA tonårstjejer ha hål i öronen... suck.
RaderaJag bor i Spanien med min ettåriga dotter och hur mycket kjol och klänning och rosa hon än har så går hon för pojke...Hål i öronen är verkligen det enda som avgör kön.
SvaraRaderaJa, så är "aretas" också ett av ganska få spanska ord som grynen fortfarande minns. Hålen i öronen har dock vuxit igen.
SvaraRaderaNej men! Har ni fråntagit grynen deras chans att vara femenina och utsmyckade... Det var det värsta jag har hört!
RaderaMen även här tycker ju många att det är jobbigt om de inte kan avgöra vilket kön barnet har och att det är pinsamt att säga fel. Häromdan fick jag frågan "vad heter han?" om Solveig. När jag svarade tittade frågeställaren närmare på henne och sade "ja det är klart, nu syns det ju att det är en flicka!". Eh, nej. Det gör det inte.
SvaraRaderaTänk vad praktiskt det hade varit med örhängen, då hade vi ju sluppit såna fadäser! ;)
Hehehe, men eller hur!
RaderaNej, man inte gör hål i öronen för att se om det är en pojke eller en flicka utan för en tradition och för att folken tänker att bebis kommer inte ihåg smärtan.
SvaraRaderaEn av mina kulturkrockar här i Sverige är för samma tema men lite annorlunda, jag kan inte förstår värför pojkar (5-6-7-åringen) har örhängen. Det är mycket vanligt och jag har inte vant än...
Nej, det är väl inte själva grundanledningen, men det används ju ofta som ett sätt att skilja på flick- och pojkbebisar. Men jag förstår ändå inte argumentet att en bebis inte kommer ihåg smärtan, det förutsätter ju att ALLA kvinnor har hål i öronen och att det därför är bättre att göra det tidigt. Inte att man faktiskt kan välja om man vill ha hål eller inte.
RaderaÄr det vanligt? Det tycker nog jag också är lite konstigt, överhuvudtaget känns det tidigt att ta hål i öronen vid 5-6 års ålder.
Hej!
RaderaJag undrar hur länge du har varit i Colombia?
Det känns som att du har en hel del att undersöka om dess befolkning oss dess traditioner, historia och levnadssätt.
Med vänlig hälsning, Yaneth från Colombia och som kom hit till Sverige 1975 och fortfarande inte förstår allt vad Sverige står för eller hur folk tänker men lär mig utan att döma eller förlöjliga.
Hej!
RaderaJag har bott i Colombia i drygt fem år (och sammanlagt åtta år i Latinamerika). Naturligtvis har jag jättemycket kvar att lära, det har nog alla, även de som bor kvar i samma land som de fötts i.
Men jag tycker också att man alltid har rätt att ifrågasätta sådant som man tycker är fel, jag tror inte på en absolut kulturrelativism (dock till en viss grad). Jag tycker att det är lika fel att ta hål i öronen på småflickor i Colombia som det är att tvinga på barn vissa sorts kläder eller leksaker enbart utifrån deras kön, såväl i Sverige som i Colombia. Även om det handlar om tradition, historia och levnadssätt.
Ja du Annika, här måste nog jag som mamma komma med ett inlägg.
SvaraRaderaJag minns när du ville ta hål i öronen i typ 3: an eller nåt sånt. ALLA andra hade det och bara du hade en sådan sträng mamma, suck! Till slut efter mycket tjat så fick du ta dina hål, men du var den siste i klassen!!
Numera tror jag inte ens att du använder örhängen, eller ??
Kram mamma
Haha, ja vilket trauma att vara sist! Men alltså, jag tycker inte att man aldrig ska ta hål, bara att man ska vänta tills man kan bestämma själv om man vill eller inte. Det känns som ett ganska onödigt ingrepp att tvinga på nyfödda bebisar.
RaderaOch nja... just nu är det örhängesfritt här hemma på grund av en liten bebis som grabbar tag i allt som kommer i hans radie!
Samma på Puerto Rico. Helt sjukt. Vet aldrig vad jag ska säga liksom...
SvaraRaderaPs. Gillar din serie med sånna här inlägg mycket!
Eller hur!
RaderaTack, vad roligt!
Haha, jag blev helt chockad när jag hörde det här av min chilenska vän. Hon berättade att de rakar bebisarna om de föds med hår och tar hål i öronen direkt på BB. Kulturella olikheter alltså.
SvaraRaderaGillar förövrig din blogg jättemycket, har följt den ett tag men aldrig kommenterat tidigare.
Ja, det där med rakningen är ju också en intressant historia!
RaderaOch tack!
Min sambo är från Chile och det är exakt samma sak i hans familj! Nu bor typ hela släkten i Sverige sedan tjugofem år tillbaka, men trots det ska nyfödingar få hål i öronen! Jag undrar vem som faktiskt ställer upp och gör dessa hål? När min sambos systerdotter fick hål i sina pytteöron som bebis, så frågade jag honom varför och han sa också att det var lika bra att få det gjort och att bebisarna typ inte kände något, alternativt att det var bättre för att de som sagt inte skulle komma ihåg att det gjorde ont.
SvaraRaderaJa, vem gör hålen i Sverige?? Är det ens tillåtet?
RaderaEn annan grej med orhangen ar ju att manga idag faktiskt ar allergiska/overkansliga. Jag tjatade mig till hal i oronen som fem-aring. Idag klarar jag knappt av att bara orhangen pa grund av allergi.
SvaraRaderaAtt raka bebisar tycker jag ar en ytterst knepig grej som gors pa bade flickor och pojkar. Tydligen blir haret som vaxer ut tjockare och finare efter att man har rakat bebisar. Sa himla dumt och okunnigt tycker jag. Visst saknar bebisar ofta har pa bakhuvudet i nacken men det jamnar ju till sig sjalv, vare sig man rakar eller inte
Ja, rakningen. Måste skriva om det också!
RaderaDet där med att raka av håret tre gånger under första året... Farmor proppsade på att vi skulle göra det med minsta flickan så att hon fick tjockt och fint hår. Äsch, sa jag, det där stämmer inte. Nu, snart fem år senare, påminner farmor mig ideligen om att det faktiskt gör det. Min flicka har världens tunnaste Sverige-hår! :) När jag säger att men herregud kolla på MITT hår, det är också världens tunnaste, så får jag direkt svar på tal: Men Julia, de rakade ju inte ditt hår när du var liten! :).
SvaraRaderaHahaha det där argumentet har jag också försökt med! Titta på svenskar, det är ingen som rakar håret på bebisarna. Nej, just det, så är ni ju tunnhåriga allihopa också...
RaderaMen det är verkligen lite svårt med sk kulturkrockar när man bara drar dem så här. Jag kan på sätt och vis förstå colombianen som tog illa upp, inte för att du inte skulle få lov att kritisera, men för att om det bara berättas så här förenklat så låter det just som Nadia ovan skriver, dumt och okunnigt, som att det bara görs för fåfängans skull. I själva verket har man i tusentals år gjort det i många kulturer, det är t.ex. vanligt i Asien och i muslimska kulturer också. Jag tror att väldigt få egentligen vet varför det görs, och det ifrågasätts kanske inte eftersom det är något folk "alltid" har gjort, och därigenom sprider sig kanske tankar om att man gör det för att barnet ska få tjockt hår. Folk tror själva att de gör det därför alltså, men den egentligen bakgrunden till det är att det håret som barnet har fötts med anses vara orent eller olycksbringande. Håret har befunnit sig i en annan värld, i livmodern. Det låter kanske ännu mer vidskepligt och dumt, men så är alla kroppsvätskor och annat som växer på kroppen, som naglar och hår, i alla kulturer förbundna med tankar om orenhet, otur osv. Att raka av håret är att välkomna det i denna värld, det är en klassisk övergångsritual alltså.
RaderaMen vad intressant, det ursprunget hade jag ingen aning om!
RaderaAlltsa for en mamma som mig, som grater nar min lilla far sina vaccineringssprutor, ar det ju helt otankbart att sticka hal i ens nyfodda bebis perfekta oron. Jag grater bara jag tanker pa det. Har (i uk) ar det inte saaa vanligt, men alla tror att min dotter ar en pojke for jag klar henne i blatt, rott, gront, rott och jeans (utan rosa detaljer). Suck!
SvaraRaderaJa men huuur kan du inte klä dottern i rysch-pysch och volanger och rosetter?!
RaderaHar i USA ar det lite olika vem man pratar med men det ar jattevanligt att ta hal i oronen och var pediatrician fragade om vi ville ta hal i oronen pa var dotter dar i doctor's office nar var dotter var 2 veckor?! Eh, nej tack! Men alla tror verkligen att var lilla Alice ar en pojke, aven om hon har klanning pa sig. Min granne skallde nastan ut mig och forklarade att det var synd om min bebis for ingen kan ju veta att hon ar en flicka om jag inte har orhangen pa henne. Hon erbjod sig till o med att gora det... :-)
SvaraRaderaMen hjälp, vilken granne!
RaderaEn bebis kommer väl knappast få men för livet av att bli misstagen för en pojke men ett barn i 5 års ålder skulle nog definitivt få men för livet för något sådant. Hände en vän som barn,vet ej hur gammal hon va dock, men hon minns det än idag. Sen om att ta hål i öronen är rätt metod kan ju diskuteras. Får använda "klips" örhängen då kanske;)
SvaraRaderaMen alltså. Att man minns en händelse behöver ju inte nödvändigtvis betyda att man fått men för livet av den. Faktiskt.
Raderaallt kom inte med. Skulle stå att en vän till mig blev misstagen för pojke när hon var barn och det sitter kvar än idag.
Raderaen negativ händelse kan följa med en hela livet.