Colombias sjukvårdssystem är egentligen tre - det allmänna som bara är till för de allra fattigaste, det halvprivata som betalas genom jobbet (och har du inget jobb är det upp till dig att hitta något sätt att punga ut de hundralappar det kostar varje månad eller stå utan sjukvård), och det helprivata som man kan betala utöver det obligatoriska halvprivata.
Vi har en helprivat sjukförsäkring, den billigaste som fanns, som vi betalar en massa pengar för varje månad utöver det som redan dras från lönen för den halvprivata. När Gael var sjuk, och hade haft hög feber i ett och ett halvt dygn som stigit till 41 grader, åkte vi in till sjukhuset. "Vårt" sjukhus tar bara emot de med helprivat försäkring, så akutmottagningen är inte överfull som den är på andra sjukhus. Vi blev emottagna nästan direkt, de undersökte Gaels öron och hals och tog blodprov och urinprov och de konstaterade att det inte var något allvarligare än ett vanligt virus och vi kunde åka hem efter kanske två timmar där.
Vi får jättebra vård, för vi betalar för det.
Och jag blir så himla förbannad på världens orättvisa att medan Gael får en total undersökning på nolltid för något som inte alls var så allvarligt så går andra och dör i helt botliga åkommor bara för att de inte har privilegiet att kunna köpa den vård som borde vara allas mänskliga rättighet.
Såhär funkar privat vård i ett klassamhälle. Och jag kan inte för mitt liv förstå hur man kan rösta för sänkt skatt som ger några hundralappar mer i plånboken när det i förlängningen innebär nedmonteringen av ett system som, även om det inte är perfekt, ger vård efter behov och inte efter plånbok. Vård kostar alltid. Jag skulle föredra att betala den solidariskt via ett skattesystem som ger vård även till Miriam, David och Julias bästis, istället för bara till mig och min familj.
AG-jävla-REE! Förstår inte heller det. Jag tycker det är värt priset att alla ska ha det bra. Älskar skatt generellt, inte en chans att jag hade investerat pengarna lika bra om jag fått behålla dem själv. :)
SvaraRaderaPRECIS!
RaderaÅh fy fan vad hemskt. Och så otroligt kluvet att tvingas till privat försäkring. Ingen tvekan om att ta den om det är möjligt under de förutsättningarna, men det är ju just den där känslan av att det inte är möjligt för alla. Hatet mot ett system man måste följa och dessutom gynna.
SvaraRaderaMan är onekligen rädd för vad som är på väg att hända med det här landet. SD och privatiseringar and what not. Tvi.
Ja, exakt, man tvingas ju mer eller mindre till privat försäkring, eftersom alternativet är så himla värdelöst. Men samtidigt känns det ju jättesempigt att betala extra varje månad för att vi ska ha det bra när den stora majoriteten i landet inte någonsin kommer att få den möjligheten.
RaderaRädd för vad som är på väg att hända med Sverige: Ja. Mycket.
håller med, sjukt system. tror inte på det där med privatisering och sjukförsäkringar och sånt mög. tänker att alla har lika rätt till lika vård, oavsett hur mycket pengar man har. samtidigt förstår man ju att folk tecknar privata försäkringar eftersom det allmänna uppenbarligen inte räcker till alls.
SvaraRaderaPrecis. Det blir ju lite ett moment 22.
RaderaMen JA. I den här frågan kan jag inte för mitt liv förstå hur man kan vara av annan åsikt. Det är helt obegripligt, och så egoistiskt att jag vill gråta.
SvaraRadera<3
RaderaJag håller helt med i det sista du skrev. Och det är fruktansvärt att pengar styr om man ska få vård eller inte. Här i Spanien är vården gratis, vilket gör att spanjorer går till doktorn för allting, ont i ett finger eller förkylning eller vad som helst. För då får de nässpray och piller subventionerat, om doktorn ordinerar det.
SvaraRaderaHär går de också otroligt nog till läkaren för allt. Vilket ytterligare överbelastar ett redan underfinansierat och icke-fungerande system. Jag tror att det är en kulturell grej också, delvis.
RaderaJa, men så vill vi ju ha det i Sverige också eftersom vi röstat fram "Det nya arbetarpartiet" till makten. Det allmänna skulle räcka gott och väl och vi skulle t o m kunna få sänkt skatta om folk inte fuskade så förbenat med bidrag, svarta pengar och skatteplaneringar/ -flykt.
SvaraRaderaIng-Marie
Ja, det är ju det som är så sorgligt. Att en sådan regering röstats fram för att folk inte ser längre än några hundralappar extra i den egna fickan med lägre skatt.
RaderaMånga klagar på svensk sjukvård och berättar att de fått mycket bättre sjukvård utomlands. Men det gäller ju nästan alltid bara de som har pengar! Svensk sjukvård är kanske inte bättre än sjukvård utomlands, men det fina är att alla kan få ta del av den. Nu påstår jag iofs inte att den är HELT rättvis, för även här kan man se att människor med högre inkomst och utbildning osv har lättare att få den vård de behöver, kanske för att man vet när och var man ska söka, hur man ska prata för sig, man vågar säga till osv. Det finns självklart utrymme för förbättringar! Men i alla fall... det är ingen som blir nekad vård för att man inte har pengar!
SvaraRaderaExakt!
RaderaJag fick jättebra vård när jag var gravid, t.ex., men det var ju för att vi betalade för det...
Word. Bra skrivet. Här i Tyskland känns det som att det också är på väg mot mer särbehandling beroende på om man har en allmän eller privat försäkring - även om vården fortfarande är väldigt bra för den som är allmänt försäkrad. Men ändå, det skrämmer mig.
SvaraRaderaDet är en jätteläskig utveckling.
RaderaDet är så man ryser. Jag undrar hur det är att vara läkare eller annan sjukvårdspersonal och att tingas avvisa människor som uppenbarligen är i akut behov av vård.
SvaraRaderaJa, det funderar jag också på. Hur klarar man av det och varför går man med på det och blir man till slut så avtrubbad att man inte berörs?
Radera