onsdag 6 juni 2012

Typiskt

Alltså. Man vet ju att statistiskt sett är det nästan bara en tidsfråga innan man blir av med mobilen i den här stan.

Men ändå. Likt förbaskat är det vansinnigt irriterande när man står på Transmilenio-bussen och tittar ner och upptäcker att blixtlåset till jackfickan är öppnat och den är tom på innehåll.

Mindre än ett år hann jag ha min fina börs som jag köpte på Ordning & Reda i somras och min Samsung Galaxy jag fick i present av min lillebror.

Om ni ser konstiga foton på Instagram de närmaste dagarna är det inte jag.

11 kommentarer:

  1. Ja, det är trist och onödigt! Har själv blivit av med två favoritplånböcker, så den tredje, den jag har nu, ligger alltid hemma, oanvänd:). Jag tar bara med mig de pengar och eventuella kort och plock som jag vet att jag kommer att behöva, och som jag kan bli av med.

    SvaraRadera
  2. Trots att jag var med på resan och stod alldeles intill Annika så märkte ingen av oss något förräns det var försent. Det är otroligt hur skickliga ficktjuvarna är.

    Tur att det bara var materiella saker och ingen person kom till skada, även om det inte är någon tröst direkt.

    Kram mamma

    SvaraRadera
  3. Uff fy. Ja, dom är så skickliga så man nästan blir imponerad. Själv blev jag bestulen på väskan jag hade hängande på stolsryggen när jag åt lunch på ett hak i centrum. Blä. Kram!

    SvaraRadera
  4. Verkligen trist! Hade du just använt telefonen och stoppat ner den så att någon såg på? Eller var det bara nån tjuv som chansade på just den fickan?

    SvaraRadera
  5. Skiiit! Du får ha den i ett fodral runt halsen innanför tröjan i fortsättningen.

    SvaraRadera
  6. Menåh! Jävkla tjuvar. Ändå bra att du fick ha den så pass länge. Hehe. Heh. När jag köper ny telefon kan du få min gamla. Kanske om ca ett år.

    SvaraRadera
  7. Men åh. Man känner sig så besudlad när man blir bestulen. Det har hänt mig med. Kram på dig.

    SvaraRadera
  8. Annika: Ja, jag brukar vara försiktig, jag svarar till exempel aldrig i mobilen om den ringer på bussen. Men tydligen går det inte att vara nog försiktig.

    Mamma: Ja, tur i oturen.

    Mammas machete: Blä, var ordet! Skickliga och "modiga". Själv skulle jag aldrig våga försöka öppna dragkedjan på någon annans jackficka. Tänk om man blev upptäckt!

    Therése: :(

    Åsa: Det måste ha varit en ren chansning från tjuven. Jag använder aldrig telefonen på bussen, låter det ringa i fickan och ringer upp sen istället. Just för att inte riskera att bli bestulen...

    Egon & Johanna: Ja, verkligen!

    Duktiga Tjejen: Ja! Jag har just inventerat innerficksbeståndet i mina jackor inför framtida mobilinköp.

    Anna: Hehe, tack. Ska ha det i åtanke.

    Fiat: Ja verkligen. Så himla förnedrande, liksom.

    SvaraRadera

Problem att kommentera? Testa en annan webbläsare än Chrome.