Nu lever vi i en mysig liten bebisbubbla här hemma. Visserligen har hemmets nye chef helt förslavat mig som mjölkkossa, men det känns som ett lågt pris att betala för att ha fått världens bästa bebis. Han gråter i princip aldrig, han skriker aldrig, han är bara snäll och lugn.
Äntligen hemma.
PS: Flera har frågat om det här med föräldraledighet i Colombia. Inlägg kommer så småningom, jag lovar.
Om ens en bråkdel av dig känner sig som en förslavad mjölkkossa så tycker jag ni ska fundera på flaskmatning. Då får du ju mer energi över till att gosa med världens bästa bebis! Kanske rentav en fördel för alla tre?
SvaraRaderaHälsningar Andreas
Himla fin bild. Jag blir så glad för er skull. Av alla i min omgivning är det just er jag har störst förtroende för när det gäller föräldraskap.
SvaraRaderaTror också att flaskmatning kan vara soft grej ibland (så att ni båda kan ha möjlighet att ansvara för matning).
Jag misstänker att bloggen snart kommer att svämma över av föräldratips. Ta det lugnt och kör på instinkt bara... Finns nog inget rätt sätt att göra saker. Bara erat sätt. Och nästan alla barn växer upp till helt sunda vuxna.
så så så vackert
SvaraRaderaÅh äntligen, som ni måste ha längtat!
SvaraRaderaOch vilka fina killar du har.
Underbar bild, och vad fin han är lilla Gael! Hurra för att han är hemma nu.
SvaraRaderaÅh, jag har läst lite på din blogg nu. Jättelängesen! Spännande att läsa om förlossningen.
SvaraRaderaGael är så söt och verkar vara världens piggaste och goaste lille mysare! Det är jobbigt att vara mjölkko, men det är bra mysigt att ha en nöjd son som inte skriker och gnäller så mycket, utan som mest bara är nöjd! Du gör ett fantastiskt jobb Annika!
Vilken bild. Han skrattar! Jag håller förövrigt inte med Andreas ovan, jag tror på hederlig mjölkkossa så länge det går. Flaskmatning kan ju vara bra komplement om tutten lägger av någon gång.
SvaraRaderaSå himla skönt att ni är hemma nu!
Jag följer "unga mödrar" nu när jag är sjukskriven; ett program om alldeles för unga i Danmark som får barn. Ett par som jag följt fick precis barn igår och hade typ två dagar innan fått veta att deras unge skulle tvångsomhändertas. De fick tillbringa cirka 4 timmar med sitt barn... Så hemskt! (Förvisso säkert rätt beslut, men ändå. Jag grinade som fan). Appropå lämna sjukhuset utan bebis menar jag.
Jag tror faktiskt att det är precis så som jättetråkig grej definieras. Det är inget påhitt.
SvaraRaderaVad himla fina de är båda två!
Åh äntligen! Grattis till att ni är hemma igen allihopa tillsammans. Jag blir alldeles vemodig när jag tänker på bebisbubblan = världens bästa bubbla.
SvaraRaderaNu känns det lite tveksamt att gå in och skriva nyblivna föräldrar på näsan (det är inte min intention), men det blir lättare med amningen med tiden. I början kan mjölkkossandet vara rätt chockartat. Nu är S snart 7 månader och det flyter (höhö) äntligen på. Amning av ett spädbarn brukar beskrivas som ett heltidsjobb, det är kämpigt. Men, vill jag påstå, för många värt det. En glad, snäll och lugn bebis... tja, det är ju en kanonstart! :)
SvaraRaderaVälkommen hem, Gael!
/Frun, som utbildar sig till hjälpmamma inom Amningshjälpen. Hör jättegärna av dig om det uppstår amnings- och/eller flaskmatsrelaterade funderingar.
Om jag vore Gael och hade fått er till föräldrar så skulle jag också bara skratta, vinka och sprattla med benen hela tiden.
SvaraRaderaVilket sätt ni än väljer så är jag glad för alla tres skull att Gael och hans föräldrar får tid att gosa hemma tillsammans. Fin bild!
SvaraRadera/Andreas
Den blicken Oscar ger sin lille son är obetalbar. Äntligen!
SvaraRaderaKram till er alla TRE!
Sis
Så härligt att han är hemma nu. Och så otroligt mysig och go han ser ut OCH så lika sim mamma!!!
SvaraRaderaVänligaste hälsningar/ Monika M
Grattis till er nya chef! Och åh vad härlgit att han äntligen har fått komma hem. Kram Hanna
SvaraRaderaAndreas: Nja, än så länge känns det mest mysigt med amning ändå. Det var mest häromdagen när Gael fick för sig att det var en fiffig idé att istället för att äta tjugo minuter i sträck äta i femminutersintervaller med tio-femtonminuterspauser däremellan.
SvaraRaderaMen vi får se vad det blir för rutiner till slut.
Ella: Vad fin du är! Och ja, vi sållar och känner efter vad som funkar för oss.
Linnéa, Lisa & Johanna: Ja! Tack!
Kusin Anna: Ja, han är helt fantastiskt mysig!
Duktiga Tjejen: Ja, fy vad hemskt. Vill inte ens tänka mig.
Annika & Josefine: <3
Frun: Åh, jättebra att veta!
Åsa: <3
Sis: Ja, ÄNTLIGEN!
Monika & Hanna: Jättehärligt! Och ja, han har i alla fall fått mina färger, han är inte särskilt colombiansk till utseendet, precis...
Om det känns mest mysigt redan nu så kommer det nog bara att bli bättre med amning! Fick bara en känsla av ditt inlägg att du kände dig tvungen att amma. Kör hårt och om det blir nån mjölk över så kan ju pappan få den för att flaskmata med ;)
SvaraRaderaNjut!
/Andreas
Han är ju gudasöt!!
SvaraRaderaLycka till med allt nu - med eller utan tutte :).
Kram!