fredagen den 17:e februari 2012

Han är här - den lite längre versionen

Gael kom till världen hastigt och lustigt, oväntat både för honom och hans föräldrar.

Egentligen skulle jag bara hämta upp en remiss hos gynekologen i måndags, till en ultraljudsundersökning på torsdagen för att hålla koll på det här med moderkakan som inte funkade som den skulle.

Men när jag ändå var där passade jag på att be honom om att få lyssna på bebisens hjärtljud. Det är lite lättare att vara zen när man vet att allt verkar bra. Så gynekologen tog en snabbtitt med sin ultraljudsapparat och såg att fostervattensnivån verkade oroväckande låg igen. Så han skickade mig på en massa tester på en gång och efter att ha kollat moderkakans funktion bestämde han att nu var det dags.

Det var inte så att det var något slags livshotande tillstånd, men blodflödet mellan moderkakan och Gael var tillräckligt dåligt för att det skulle kunna bli ganska akut de närmsta dagarna, och en sådan situation var bättre att förebygga. Så jag fick ringa Oscar, åka hem och packa ihop lite grejer, ringa jobbet, och så blev vi inlagda samma kväll.

Jag hade bett om att få i alla fall försöka med igångsättning av förlossningen eftersom jag helst ville slippa kejsarsnitt, så vid midnatt fick jag en tablett som ska få livmodertappen att mogna och tidigt på morgonen dagen efter sattes droppet med oxitocina som sätter igång värkarna.
Jag hann få dropp i kanske två och en halv timme, medan Gael hölls under uppsikt i magen. Men ju mer värkarna tilltog (även om de aldrig hann bli särskilt starka) så sjönk Gaels hjärtrytm till hälften under varje värk. Troligen hamnade navelsträngen i kläm mellan Gael och livmoderväggen under sammandragningarna (eftersom det fanns så lite fostervatten) och ströp syretillförseln. Då bestämde läkarna att det fick vara nog, det var alldeles för riskabelt att vänta de kanske tio timmarna det skulle ta till förlossningen och att det var dags för kejsarsnitt.
Klockan 12.34 på alla hjärtans dag den 14 februari 2012 föddes Gael. 2290 pluttiga gram vägde han och han är världens finaste bebis.
På eftermiddagen fick han vara hos oss, men på kvällen kräktes han upp allt han ätit, och det visade sig att han hade alldeles för lågt blodsocker, något som tydligen är vanligt för så små bebisar. Så han hamnade i kuvös med dropp på observation, medan han pö om pö ska få börja äta igen. Vi fick åka hem igår, men Gael får stanna kvar tills han är helt hundra, så nu ägnas dagarna mest åt uppvilande och återhämtning härhemma efter kejsarsnittet och skytteltrafik till sjukhuset för att lämna urpumpad mjölk och hälsa på vår minste familjemedlem. Om sisådär en tre-fyra dagar hoppas vi att han får komma hem med oss, äntligen.
Men även om han inte är hemma ännu så, ja. Nu är han här!

25 kommentarer:

  1. Åh, så fin han är :)

    SvaraRadera
  2. Hurra hurra hurra hurra! Han är ju bedårande. Och så skönt att allt gick bra, även om det inte gick exakt som in tänkt. Massa kramar.

    SvaraRadera
  3. Åh vilken liten fining! Jag blir lite tårögd såhär på fredagskvällen, så stort ju. Grattis igen!

    SvaraRadera
  4. Ska bli spännande att få läsa allt om livet med en ny liten människa!

    SvaraRadera
  5. Grattis!!vilken sötnos!

    SvaraRadera
  6. Så jäkla söt! Härligt att gick bra! Håller med Johanna, nu blir det en ny etapp för bloggen! Kram!

    SvaraRadera
  7. Skönt att höra att allt gått så bra! Att få barn är det största man kan vara med om i livet, så det ska bli så kul att följa er och det nya familjelivet framöver! :)

    SvaraRadera
  8. Hurra hurra hurra! Och grattis igen! Hoppas han snart kommer hem med er! Du verkar dock väldigt zen:)!

    SvaraRadera
  9. Jag är så imponerad av läknarna (vet inte varför jag är imponerad egentligen) men oh vad skönt att de är proaktiva!
    Stor grattis igen till ett mirakel!

    SvaraRadera
  10. Vilket fint namn och vilken fin pojk! Skönt att läsa att allt gick bra för er och att Gael får fortsatt bra vård tills han får komma hem till er =)

    SvaraRadera
  11. Åhhh så fin han är! Det gjorde ni bra!

    Sis

    SvaraRadera
  12. Es precioso! Cuídalo con tu vida!Tener un hijo/hija totalmente cambia tu vida. Al principio es difícil creer que es tuyo pero poco a poco vas entendiendo que es una parte de ti y ya después de ocho meses con Clara yo no podría vivir ni un día sin ella. Los pequeños realmente son milagros!Disfruta del tiempo porque va rápido, eso puedo decirte con experiencia.
    Muchos abrazos a los tres

    SvaraRadera
  13. Grattis! Hoppas ni snart får hem honom och kan mysa med varandra hela tiden.
    Allt gott och lycka till!
    Marie

    SvaraRadera
  14. Åhhh så fint!
    Stort stort grattis!

    SvaraRadera
  15. Åh, tack allihopa! <3

    Linnéa: Ja, jag är också imponerad. Jag har känt mig väldigt trygg och säker hela tiden. Att de liksom har koll på mig och Gael.

    SvaraRadera
  16. Grattis till den lille. :)

    SvaraRadera
  17. Så bra att allt gick bra, även om det blev en snabb omställning. Han är hur fin som helst!! Stor kram från både mig ö Hjalle

    SvaraRadera
  18. Så fin och så skönt att allt är under kontroll. Kram Pernilla från K&G...

    SvaraRadera
  19. Hej Annika och Oscar,
    Ett stort Grattis från oss och lycka till !
    Din morbror Gunnar och Margareta

    SvaraRadera
  20. Grattis igen och skönt att veta att han är i gott förvar tills han repat sig nog att få komma hem till er!

    Hoppas ni kan ta tillvara på tiden och vila lite för han kommer behöva er 24/7 för en lång tid framöver nu!

    Jag har skickat ett paket till er men vet inte hur lång tid det tar för det att komma fram...

    Stor kram till er alla tre

    SvaraRadera
  21. GRATTIS till er ljuvlige lille prins!!

    Kram från Lisa
    som har tre caliprinsar här hemma, som hittade hit via familjen R.

    SvaraRadera
  22. Jättegrattis!!! Åh så fin han ser ut!!!

    Lite förvånad över vad du och Linnea skrev här ovan dock, om läkarnas insats... Du skrev ju att det var du som "passade på att få be att höra bebisens hjärtljud", och att det var därigenom de kom fram till att ni skulle läggas in. Är du inte skärrad över detta såhär i efterhand? Om inte du frågat efter ett extra ultraljud för att kolla hjärtljudet hade de säkerligen inte insett det akuta tillståndet i tid och då kunde det ju gått hur som helst... Känns bara så hemskt att det är tack vare att du föreslog ett ultraljud "bara för att, nu när jag ändå är här" typ, som de upptäckte att Gael var i fara... Huuu.... Skulle inte era läkare ha dessa superfrekventa om inte dagliga undersökningar inplanerade redan för att undvika att denna akuta "nu måste vi agera snabbt" situation skulle uppstå? Tänk om du inte åkt in för att hömta remissen den dagen... Usch. Hemsk tanke ju.

    SvaraRadera
  23. BTW - vilken söt liten sköterskemössa hon har som sätter nål i armen eller vad hon gör...
    Trodde den typen av huvudbonad var typ utdöd sen 25 år tillbaka eller nåt :-D

    SvaraRadera
  24. Åh, snart är han hemma hos er! <3

    SvaraRadera
  25. Vilken fin liten plutt ni har fått!

    SvaraRadera

Problem att kommentera? Testa att använda en annan webbläsare än Chrome.