Påsk i Colombia

Procession i Villa de Leyva dit Oscar och jag
åkte över påsk 2009.

I Colombia är det skärtorsdagen och långfredagen som är röda dagar, medan måndagen annandag påsk är vanlig arbetsdag. Många får eller tar semester från jobbet påskveckans övriga tre dagar för att vara lediga hela veckan.

Påsken, i ett katolskt land som Colombia, är framför allt en religiös högtid och det är det firandet är centrerat kring. De som inte är religiösa ser påsken som extra ledighet och reser bort. Det finns alltså inte särskilt mycket påskmat, påskägg eller påskpynt överhuvudtaget, däremot desto fler gudstjänster och processioner.

Den colombianska påskmaten består mest av fisk enligt Oscar. Det har med fastan att göra, under påsken ska man inte äta kött. Påskgodis är ett importerat koncept som inte slagit särskilt stort ännu.

Under påskveckan sker processioner runtom landet, allra mest i byarna och städer som Popayán, men även Bogotá har sina. Jag ska inte gå in på vad de symboliserar, men jag tänker mig att det har med Golgatavandringen att göra, för det bärs inte bara runt på Jesus och Maria-statyer, utan många släpar även stora träkors på ryggen.

Det mina colombianska vänner mest verkar minnas från sina barndoms påskar är de evighetslånga urtråkiga katolska gudstjänsterna de tvingades sitta igenom var och varannan dag under veckan som inleds med palmsöndagen. Numera går i princip ingen av dem i kyrkan.

Jag är glad att påskarna i min barndom istället framför allt bestod av hedniska aktiviteter som äggmålning, påskkärringutklädning och skidåkning.