fredag 15 mars 2013

Ett år och en månad

Hej Gael,

Älskade, stora barn. Nu kan jag titta tillbaka i tiden och läsa om vad du gjorde för ett år sedan. Då precis som nu var du nöjd med livet för det mesta. Du har alltid varit ett förnöjsamt barn. Gråter oftast bara om du är trött eller hungrig eller har ont. Annars är du oftast glad. Då hade du ännu inte fattat det här med en dygnsrytm. Det har du nu, men vi väntar fortfarande på att du ska börja sova hela natten.  Du har gjort det några enstaka gånger, men oftast vaknar du två gånger under natten och vill äta. Vi ska testa och försöka avsluta det här med nattamningen snart. Vi gjorde ett försök för kanske en månad sedan, men det var inte läge då. Du hade just börjat förskolan och du var snuvig som attan och sov sämre än vanligt. Vi får se om det går bättre nu när din förkylning äntligen verkar ha gått över.


Du lärde dig ju gå lagom till din ettårsdag. Där i början höll du dig helst längs väggarna eller med någon i handen, men inte nu längre. Du ger dig gärna av på egen hand för att kolla in vad eller vem som helst som fångat din nyfikenhet för tillfället. Helst vill du gå hem själv från förskolan, och du protesterar rätt vilt när du inte får gå i den riktning du vill, till exempel rakt ut i trafiken. Du kan ställa dig upp själv också, även om du oftast kryper fram till en vägg/stol/person som du kan resa dig mot. Jag misstänker att du inte riktigt har insett att du faktiskt kan själv.

Du förstår mer och mer och kommunicerar mer och mer. Vinkar hej då och pekar. Du börjar fatta det här med specifika användningsområden för olika föremål, allt är inte bara till för att banka på/med eller stoppa i munnen. Häromdagen borstade du till exempel såväl ditt eget som din pappas och mitt hår med din hårborste. Dina tänder vill du borsta själv. Dina och alla andras.


Men framför allt förstår du språk mycket mer nu. Sådana uppmaningar som "kan jag få den där?" eller "får jag smaka lite?" eller "ge bollen till pappa" följer du utan problem. Oavsett om det är jag som säger det på svenska eller din pappa på spanska. Och du delar gärna med dig. Stoppar in din mat och din napp i andras munnar titt som tätt. Plockar upp allt möjligt skrot från marken och ger bort. Snart kanske dina första ord, förutom ma-ma-ma-ma-ma-ma som du använder om mig, kommer.

12 kommentarer:

  1. Oj så stor han har blivit !

    Och hur mycket ska han inte hinna växa innan vi ses i augusti. Kanske han springer då ?

    Massor med kramar till dig Gael från mormor

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, han springer garanterat då, han springer nästan nu!

      Radera
  2. Så stor och så fin! Tänk lyxen att bli tvåspråkig från sån liten ålder..

    SvaraRadera
  3. Hallå där blåbär, och grattis till Gael!
    Sara heter jag och följer dig troget. Jag undrar om du någon dag när du känner dig extra fylld av energi skulle kunna skriva ett nytt inlägg kring jobb i Colombia? 2011 (tror jag att det var...) postade du ett inlägg med just tips på specifika arbeten, men ja... de är lite Out Of Date nu satt säga. Jag söker mig runt på olika arbetsbanker dagligen, men ibland är det lättare att ha koll "inifrån" än ifrån andra sidan jorden i kalla Sverige. Jag är klar socionom om tre månader, gjorde min praktik i Peru och skrev sedan min C-uppsats om gatubarn i Cali. Jag är så HIMLANS sugen på att åka tillbaka igen och jobba/leva i Colombia. Har du några tips på vart jag kan vända mig? eller några andra tips på sökvägar satt säga? Jag tackar ödmjukast för svar, förstår att det kanske inte är ditt huvudintresse att svara på sånna här frågor...

    Tack!

    Sara

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hejsan!
      Visst kan jag uppdatera... Inlägg kommer till veckan!
      Kram

      Radera
  4. Det går med en rasande fart. Tänk vilket värde dina månadsbrev till Gael kommer att ha i framtiden. Ja, för det är faktiskt omöjligt att annars minnas de där små, små stegen i vardagen, både de bokstavliga och de bildliga. Samtidigt är det de som är de roligaste.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, jag hoppas det, att de ska vara roliga att ha kvar!

      Radera
  5. Hola!
    Mirá la belleza que me encontré hoy en El Colombiano:
    http://www.elcolombiano.com/BancoConocimiento/N/natalia_paris_cree_que_comer_pollo_con_hormonas_hace_a_los_ninos_homosexuales/natalia_paris_cree_que_comer_pollo_con_hormonas_hace_a_los_ninos_homosexuales.asp

    Una de las más brillantes mentes de nuestro país, sin duda!!

    Saludos!

    SvaraRadera
    Svar
    1. ¡Jajaja si lo ví! Mente brillante, claramente...

      Radera
  6. Fina Gael! <3
    Anna Granström.

    SvaraRadera

Problem att kommentera? Testa en annan webbläsare än Chrome.