Att lära en bebis att äta ur flaska

Dagen då den jättekorta mammaledigheten är slut närmar sig med stormsteg. Vi har vetat om det ända från början, att barnet kommer att vara fyra och en halv månad då det är dags för mig att gå tillbaka till jobbet. Men vi vill ändå fortsätta med bara bröstmjölk tills barnet är sex månader.

Så vi har gjort läxan och läst på. Tänkt att en dryg månad innan jobbstarten är det dags att lära barnet dricka mjölk ur flaska. Inte för tidigt, för det står överallt, att när bebisen börjar med flaska kan det hända att den slutar amma, för att det är lättare att suga mjölken ur flaskan än ur bröstet.

En dryg månad innan börjar vi alltså. Urpumpad bröstmjölk i flaska. Vi är ute i god tid, tänker vi, barnet kommer att vara väl förberett när det väl är dags.

Vi testar allt. Vi har flera olika flaskor, av de dyraste sorterna, de som tydligen ska vara bäst, mest efterlikna sugtekniken vid bröstet och allt det där. Vi testar att ge flaskan vid olika tider på dagen, från olika personer, att jag gömmer mig, att jag står framför och dansar och distraherar så att han inte ska märka att han har en flaska i munnen, att vänta tills han är riktigt hungrig, att ge flaskan innan han hunnit bli hungrig, att ge den sittandes i stolen, i amningsställning, bärandes. Att ge nappen och sedan smyga ut nappen och smyga dit flaskan.

Ingenting funkar. I princip varje gång gråter han och gallskriker som om vi försökte tortera honom med de där fruktansvärda flaskorna med urpumpad mjölk som han gladeligen dricker från bröstet så fort det bjuds. Gråter och skriker tills han somnar av ren utmattning, utan att ha ätit något.

Han gråter och jag gråter, för den där dryga månaden som var gott om tid för att lära barnet äta ur flaska  tickar iväg alldeles för fort och paniken över att lämna stackars barnet att svälta ihjäl medan mamma är på jobbet stiger.

Så en dag plockar vi fram en mugg som vi har i gömmorna hemma. En vi fick på köpet i ett set där vi egentligen var ute efter hakklappen. En pipmugg som egentligen är till för större barn, när de ska lära sig dricka själva. Pipen är av plast och hård och har små hål där vätskan rinner ut alldeles av sig själv när man vänder muggen upp och ner. Inget sug behövs.

Hela setet med mugg och tallrik och sked och hakklapp kostade 39 kronor, bara en bråkdel av vad alla de där dyra flaskorna kostade styck.

Vi ger honom lite mjölk i muggen, mest för att vi har testat allt annat och inget funkar och varför inte prova, vi har ju inget att förlora. Han ser förvånad ut, men dricker. Utan gråt. Utan skrik. Utan att spotta ut alltför mycket. Vi provar några gånger till, flera dagar i rad, med samma resultat.

Det är måndag idag, och på torsdag börjar jag jobba igen. Med tre dagars marginal har vi lyckats få barnet att äta ur flaska. Det suger fortfarande att behöva börja jobba såhär tidigt, men det suger väldigt mycket mindre när jag vet att barnet inte kommer att svälta ihjäl när jag inte är hemma.

Och för ett eventuellt framtida lillasyskon kommer vi att köra den colombianska metoden och varva amningen med flaska från första månaden.