torsdag 19 april 2012

Två månader

Hej Gael,

I lördags fyllde du två månader. Den första månaden av ditt liv svischade förbi jättesnabbt. Den andra känns som den pågått i en halv evighet. Fast inte på det tråkiga viset. Livet med dig är aldrig tråkigt.

Du är en så himla fin liten person. En "snäll" bebis, som många säger, som om det fanns snälla och dumma bebisar. Bebisar som skriver på pin kiv och för att vara elaka. Det tror inte jag på, men du är i alla fall en väldigt nöjd liten bebis. Gråter så himla sällan.

Igår var vi på tvåmånaderskontroll hos läkaren. Du väger 4600 gram och är 55 centimeter lång. Du har alltså växt 9 centimeter sedan du föddes och mer än dubblat din födelsevikt. Bra jobbat! Vi har börjat med kläder i storlek 62 till dig nu. De är lite stora fortfarande, men du har å andra sidan haft för stora kläder i hela ditt liv och nu har du i alla fall lite mer urval, för du har nästan inga kläder i de mindre storlekarna. Då slipper vi tvätta precis hela tiden också, för du är rätt bra på att bajsa/kissa/kräka ner dina kläder stup i kvarten.


Du hatar att bada. Alla bebisar tycker om att bada, säger folk när vi berättar det. Som att vi har fattat fel. Men vi har testat varmare vatten, kallare vatten, mer vatten, mindre vatten, och nej. Du gillar det inte. Ibland skriker du eller gnäller, ibland sitter du tyst i baljan och står ut. Njuter gör du aldrig. Vi hoppas att du ska börja gilla vatten lite mer när du får lite bättre kontroll över din kropp. När du kan sitta själv, då kanske det känns mindre läskigt. I så fall börjar vi på babysim med dig.

Du hatar fortfarande att ligga på mage också, men du blir starkare och starkare i nacken. Och om man lyfter dig i armarna från liggande till sittande så kan du hålla huvudet upprätt alldeles på egen hand ett litet tag när du sitter.

Vi testar med jämna mellanrum att lägga dig i babygymmet, men hittills har du inte varit särskilt intresserad. Varken av det eller av några av dina leksaker. Mest gillar du att titta på ljuset från lampor och fönster och på den svartvita tapeten i vårt arbetsrum.


Du ser lite mer ut som en bebis och mindre som en nyfödd nu. Du är otroligt lik din pappa som bebis, även om du har mina färger och min mun. Alla här tycker att det är fantastiskt att du fått så blå ögon och så ljust hår. Särskilt colombiansk ser du ju inte ut, precis, med de färgerna.

Din pappa och jag funderar mycket på hur du kommer att bli när du blir större. Vad kommer du att tycka om i skolan, hur kommer du att vara som person, vad kommer du att jobba med när du blir stor? Vi tänker att om du vill göra revolt som tonåring kanske du går med i konservativa partiet eller blir frireligiös. Hoppas du låter bli att revoltera. Du får bli vad du vill när du blir stor så länge du är lycklig, men vi vill gärna lägga in vårt föräldraveto mot följande tre yrken: militär, präst/pastor och tjurfäktare. Okej?

11 kommentarer:

  1. Min mamma skrev en dagbok åt min storebror om hans första två-tre år i livet. Alla hans ord, hans sätt att uttrycka sig, hur han betedde sig mot människor han gillade och inte gillade...

    Han älskade att läsa den boken som vuxen! Tror Gael kommer att älska att kunna läsa sina månadsbrev som vuxen också. Hoppas att du fortsätter med det!

    SvaraRadera
  2. Your baby is too cute. It seems that he got all your genes and no latin genes..lol...

    SvaraRadera
  3. Vad fint! Jag gillar verkligen de här breven du och Jenny skriver till era små söner varje månad, sån himla bra idé för att komma ihåg allt det lilla.

    Ps. Han växer ju så det knakar, heja Gael!

    SvaraRadera
  4. Vår bebis gillade inte heller att bada. Ja, frågan är om hon gillar det ens nu när hon är över året. Verkar inte riktigt så.

    Så hon badar inte speciellt ofta helt enkelt.

    SvaraRadera
  5. Åh så fint. Och vad söt han är, satt och stirrade en lång stund. Han kommer få det så fint i livet med såna bra föräldrar. Och haha, älskar slutet! Lite veto måste man ju få ha som förälder!

    SvaraRadera
  6. Gud vad fin han är den där Gael. Han blir bara sötare och sötare. Älskar hur han tittar på sin pappa på översta fotot, så himla fint <3

    SvaraRadera
  7. Vad roligt att ha kvar de här brevinläggen sen när Gael blir större :) Sen måste jag säga att jag tycker att det är riktigt häftigt att han fått blåa ögon! (Har alltid trott att det är typ kört med blå ögon om en av föräldrarna har bruna..) Det är ju så himla fint :) Trevlig helg på er!

    SvaraRadera
  8. Ella: Ja, jag hoppas det!

    Anonym: Hehe, but he's a splitting image of his dad, just not the colours!

    Anydaynow: Tack!

    Petra: Så har vi också löst det.

    Johanna: Eller hur!

    Duktiga Tjejen: Tack!

    Therése: Jag tror att det i princip är det, men Oscars pappa har också ljusa ögon, så det är nog därför det slagit igenom.

    SvaraRadera
  9. Åh vad roligt att läsa om en nästan lika gammal men ändå så olik bebis som Isak. Isak var på enmånadskoll i förrgår, där han vägde 6 kilo och mätte 59 cm. Men så vägde han ju också 200 gram mer än Gael gör nu när han väl bestämde sig för att komma ut. Eller ja. Det var ju inte han som bestämde sig, det var ju vi som tvingade honom :)

    SvaraRadera
  10. Ja, varför utsätta dem för något de inte gillar annat än när det verkligen behövs? Enda dilemmat är att det känns lite extra taskigt att peta ner i badet när blöjan läckt upp till öronen.

    Fast det hade nog varit skoj med lite babysim. Dock bara för oss, så nej.

    Förresten verkar det vara badet som sådant som är läskigt i vårt fall. Att tvätta händer och ansikte är aldrig något bekymmer (och det har precis blivit jättekul att stampa i vattenpölar).

    SvaraRadera
  11. Vad fint du skriver om/till lille G!

    Och du, Elly hatade att bada de första månaderna! Det var först när vi hade gått på babysim ett par gånger som hon började gilla det.

    SvaraRadera

Problem att kommentera? Testa en annan webbläsare än Chrome.