onsdag 11 april 2012

Kidnappad av militären

I Colombia är militärtjänsten obligatorisk för alla män. Inte "obligatorisk", som den var i Sverige, utan obligatorisk. Utan din libreta militar - ett slags ID-kort som styrker att du gjort militärtjänsten, eller finns i utbildningsreserven - får du inte ta examen från universitetet, och du får inga offentliga jobb, inte heller många privata för den delen.

Man kan slippa undan militärtjänsten genom att betala en slags böter, och få en libreta militar som styrker att man finns i utbildningsreserven. Detta kan man göra lagligt genom att uppfylla något kriterium som ger en rätt att slippa, att vara enda barnet, att ha läst minst tre terminer på universitetet, eller att ha en svår sjukdom, till exempel. Eller så kan man ta den mycket vanligare, mindre lagliga vägen, att skaffa en kontakt inom militären som intygar att man uppfyller något av de kriterierna och utfärdar en libreta militar.  Det har i princip alla killar jag känner gjort.

-----

Oscar har en ny arbetskompis, C, sedan några veckor tillbaka. Han är 19, och jättesmart. Jobbar som webbprogrammerare utan att någonsin ha pluggat programmering, utan är helt självlärd. Helst vill han dock jobba som fotograf, och för lönen köper han kameratillbehör och går på kvällskurser i foto.

C har inte gjort lumpen. Han vill inte ha med kriget och militären att göra. Han har inte heller skaffat någon libreta militar. Varför vet jag inte, kanske har han inte haft de rätta kontakterna, kanske har han bara inte tagit sig för att göra det, kanske har han inte haft råd.

-----

I förrgår blev C stoppad på gatan av militären för en libreta militar-kontroll. Då han inte hade någon att visa upp blev han upplockad av en lastbil, förd till närmaste militärbas och skickad att tvångsgöra militärtjänst. Redan nästa morgon befann han sig i Guaviare, en djungelprovins i sydöstra Colombia, där konflikten pågår med full intensitet, och där närmare hälften av befolkningen tvingats på flykt. De skickade honom till en stridsbataljon, där soldaterna utkämpar strider mot gerillan. Han har ju ingen högre utbildning. Desto fattigare och mer outbildade, desto mer kanonmat. Han hann aldrig säga hej då till sin familj.

-----

Att stoppa personer på gatan och föra bort dem för att tvångsgöra militärtjänst blev olagligt förra året. Det stoppar dock inte militären, vare sig i Bogotá eller i Julias Allmänningen. FARC-gerillan har upphört med kidnappningar, men militären fortsätter som vore det business as usual. Att anmäla är svårt, för rättssystemet är trögt, och under tiden kommer C att få ett rent helvete när de får reda på att han anmält. Nu sitter hoppet till att hitta en korrupt militär, som kan ta emot pengar under bordet och få honom att försvinna från registren, som att han aldrig varit i Guaviare. Oscars jobb betalar. Vi drar i alla kontakter vi har, men hittills har vårt kontaktnät visat sig bestå av alldeles för ärliga och ickekorrumperade personer.

Lyckas det inte har C två år i närstrid med gerillan i djungeln att se fram emot. Om han kommer levande därifrån lär han inte kunna få något jobb, två år i webbprogrammeringens värld är en halv evighet och alla kunskaper hinner bli helt utdaterade.

-----

Vi måste flytta från det här landet innan Gael kommer i militärtjänstgöringsålder.

27 kommentarer:

  1. Fy fan vad fruktansvärt. Får gåshud av att läsa detta.

    SvaraRadera
  2. Men fy vad hemskt & obehagligt! Samtidigt känner jag att vi vet så himla lite om vissa konflikter i världen, visste inte alls att detta pågick. Ska lära mig nåt nytt ikväll!

    SvaraRadera
  3. Fy rackarns vad hemskt! Jag får en stor klump i magen. Och så skäms jag för att jag hittills varit ovetande.

    SvaraRadera
  4. Shit, vad sjukt! Jag tänkte först att du skrev "kidnappad" som en liten överdrift, men det känns ju värre än så till och med! Han lär iofs säkert plugga ikapp o få jobb om han överlever, men det är just överlevandet som verkar vara problemet. Ska han strida utan ens militär träning!?

    Detta får Starship Troopers att verka human, framtidsdystopin i fascist-väst där militärtjänstgöring gör en till en riktig "citizen".

    SvaraRadera
  5. Meeen! Det här är ju helt stört! Det här tänker jag skriva om! (Farc-texten förra veckan blev aldrig av, för när jag tänkte göra den hade en kollega råkat slänga in en tt-text på typ samma tema dagen innan. Men det gör ju att jag kan ta tag i detta istället, och binda ihop).

    Just den här meningen "FARC-gerillan har upphört med kidnappningar, men militären fortsätter som vore det business as usual", är ju key här.

    Kan jag på något sätt använda C som exempel, anonymt såklart, men ta med hans berättelse? Vi kan diskutera detta över mail i så fall förresten.

    Men fan vad sorgligt, hoppas att er vän kan ta sig därifrån. Hu. Och ja, flytta innan Gael blir tillräckligt gammal för det.

    SvaraRadera
  6. Cinderalley: Jag också. Det är sånt himla slöseri med människors liv.

    Zahra: Ja, usch! Jag vet också alldeles för lite om vad som pågår på andra ställen. Colombia råkar jag veta mycket om just för att jag bor här. Det är inte lätt att hålla sig uppdaterad på allt.

    Kominken: Fast det är inget att skämmas för. Jag vet inte hur militärtjänstgöringen går till någon annanstans. Det är ju inte så lätt att veta.

    David: Det är helt absurt! Jag hoppas att han överlever, det gör ju den stora majoriteten, även om man hör om killar som gör lumpen som omkommer i strid. Men träning lär han nog få, de skickas nog inte ut i strid bara sådär, första dagen, liksom. Men ändå. Lumpen är inte bara träning, det är också att kriga på riktigt.

    Johanna: Ja, skriv! Vi hörs på mejlen! Kolla in texten hos Julia (Mammas Machete) som jag länkade till i inlägget. De var visst där med sina lastbilar och plockade upp folk innan påsk också. En bekant till mig sa lite krasst när hon fick höra om det: "Ja, de har ju förlorat så många soldater på sistone, så de behöver väl fylla ut leden".

    SvaraRadera
  7. Fyfan jag ryser över HELA kroppen. Helt surrealistiskt och vansinnigt. Hu, hoppas att det går bra för honom trots allt, men jag kan verkligen inte förstå att det angår så många andra också... Helt vansinnigt.

    SvaraRadera
  8. Du har blivit taggad! http://fruoz.blogspot.se/2012/04/11-fragor.html

    SvaraRadera
  9. Jag har rysningar i hela kroppen. Säg till om det finns nåt vi kan hjälpa till med här bortifrån, kej?

    SvaraRadera
  10. Allt har ju typ redan sagts här så jag kan inte annat än hålla med.. Fy så otäckt!

    SvaraRadera
  11. Jävla land alltså. En del saker är så sjuka. Hur mår ni?

    SvaraRadera
  12. Usch ja. Det är verkligen helt ofattbart. Det värsta är, tycker jag, att det verkligen visar hur svag Colombias demokrati är. Att los batidas trots konstitututionsdomstolens utslag fortsätter. Som om ingenting hade hänt. Kram!/Julia

    SvaraRadera
  13. Det låter riktigt, riktigt otäckt. Från den här trygga sidan av jordklotet låter det också helt overkligt.

    SvaraRadera
  14. Jennie: Ja, vi hoppas också att han ska komma därifrån, hans föräldrar försöker förhandla med de höga hönsen just nu...

    Egon: Nej, det är så himla overkligt.

    Zahra: Kul!

    Linn: Tack!

    Therése: Precis!

    Inte Skyldig: Helt sjukt. Vi mår bra, men jag har en klump i magen av hela historien. Jag har ju liksom hört talas om det där sedan jag flyttade till Colombia, men det blir verkligt på ett helt annat sätt när det drabbar någon man känner.

    Mammas machete: Exakt. Låtsas-demokrati.

    Åsa: Ja, det känns helt overkligt även här.

    SvaraRadera
  15. Usch, vad hemskt! Hemma här i tryggheten i Sverige kan man ju inte ens föreställa sig något liknande. Jag som har en son adopterad från Colombia undrar om jag kommer våga låta honom åka iväg till sitt födelseland när han kommer upp i den åldern?!

    //Jennie

    SvaraRadera
  16. Usch vad ledsamt! Det är verkligen helt galet att det får gå till så! Tack för att du berättar om hur vidrigt människor behandlas i Colombia! Finns det något man kan göra från vår sida av planeten?

    SvaraRadera
  17. Nej men fy vad hemskt!!!
    Först tänkte jag "åh vad intressant att läsa om hur det går till" och sen satte jag eftermiddags teet i halsen.
    Jag hoppas verkligen att ni "får tillbaka er vän" oskadd väldigt väldigt snart! Åh vad jag önskar att jag hade kontakter där nere och kunde hjälpa till, trots att jag inte ens känner er.

    SvaraRadera
  18. Men fy så hemskt! Att man vet så lite om hur det står till med konflikter i världens är rätt skrämmande. Tack för att du upplyser och skriver så starka texter!

    SvaraRadera
  19. Men alltså, alltså. Ordlöst.

    SvaraRadera
  20. Fy.

    (Min mamma fick göra lumpen för att få examen, men eftersom hon bytte till kvällskurser när hon fick barn gjorde hon nåt slags enklare variant. Men hon har fått lära sig att ta isär och sätta ihop en Kalasjnikov...)

    SvaraRadera
  21. Usch, vad hemskt att det kidnappat en arbetskamrat. Jag visste att det förekom men det gör det inte mer verkligt för det. Vi får innerligt hoppas att detta system försvinner i verkligheten också och inte bara på pappret.
    //Pernilla

    SvaraRadera
  22. Hemskt hemskt och JA ni måste därifrån så att inte Gael drabbas av detta.

    SvaraRadera
  23. Hemskt hemskt och JA ni måste därifrån så att inte Gael drabbas av detta.

    SvaraRadera
  24. Alexandra I20/4/12 10:32

    Missat det här! Vet du hur det har gått med C? ACOOC (som jobbar med militärtjänstvägrare) har drivit en del såna fall, vet inte om de kanske kan hjälpa till.

    SvaraRadera
  25. Hej! YuSie här! Vilken fruktansvärd händelse. Hur har det gått för C?

    Jag sitter och skriver på artikeln och kommer mejla dig frågor.

    Du skriver så bra och intresseväckande!

    Kram,
    Y

    SvaraRadera

Problem att kommentera? Testa en annan webbläsare än Chrome.