torsdag 22 juli 2010

Vad håller jag på med egentligen?

En annan av de allra vanligaste frågorna (vid sidan av vädret) jag får från folk därhemma är vad det egentligen är jag gör i Colombia, så nu reder jag ut det en gång för alla.

Flyttlasset gick i januari 2008 - det var inte första gången jag reste till Colombia, men det var då jag flyttade hit, på riktigt. Den huvudsakliga anledningen till flytten var en tvåårig masterutbildning i genusvetenskap på ett av Colombias bästa universitet.

Den uppmärksamma läsaren märker nu att det har gått mer än två år sedan dess. Har jag då avslutat utbildningen? Nej. Det är nämligen fyra terminers studier plus uppsats. Kanske hinner man färdigt uppsatsen under de två åren om man har något slags stipendium och bara ägnar sig åt utbildningen, men de har ju de flesta inte, inklusive mig. En uppsats på masternivå i Colombia är en halv doktorsavhandling. 150-200 sidor lång ska den vara. Inget man bara slänger ihop sådär i förbifarten, precis, särskilt inte om man jobbar heltid samtidigt.

För jobbar, det gör jag också, som nästan alla andra (utom de som lyckats få något superstipendium, som sagt).

Mitt första colombianska jobb var som generalsekreterare (eller verkställande direktör, som det heter här) för CISV i Colombia. Det låter mycket snofsigare än det egentligen var, för det handlade mest om administration, och efter ett år och nio månader fick det räcka.

I februari i år bytte jag alltså jobb. Numera jobbar jag som forskarassistent i genus- och HBT-frågor här. Ett riktigt drömjobb. På fritiden, det vill säga på helgerna, försöker jag skriva färdigt uppsatsen.

Så nu vet ni. Det är vad jag håller på med härborta i Colombia.

7 kommentarer:

  1. Hej!

    Blir så himla avundsjuk på ditt liv när jag läser om hur du lever.

    Min plan är att åka till Ecuador i höst. Har inte heller bokat någon biljett hem och behöver ett jobb när studierna där är klara. Vad är ditt tips till mig som svensk att gå till väga? Vilka jobb är rimliga att få liksom?

    /Emily

    SvaraRadera
  2. Hejsan!

    Vad spännande med Ecuador! Angående jobb är det helt beroende på i första hand om du kan spanska eller inte. Kan du inte spanska är det väldigt begränsat, typ vandrarhem, engelskalärare eller kanske callcenter på engelska. Kan du spanska öppnar sig en buffé av möjligheter helt beroende på din utbildning och dina erfarenheter, och dessutom beroende på ditt visum / din chans att få visum (om det är ett lite mer formellt jobb).

    Jag har skrivit lite mer om det här:
    http://colombialiv.blogspot.com/2011/06/de-har-raden-kan-jag-ge-till-andra.html

    Lycka till!

    SvaraRadera
  3. Hej igen,

    Planen är att jag ska arbeta som engelskalärare och plugga spanska samtidigt. Detta i ca 6 månader. Skulle gärna vilja jobba med mänskliga rättigheter senare. Vet du om det finns det något jag kan göra här hemma i Sverige,redan nu, för att underlätta att få visum senare? (för ett mer formellt jobb)

    Är jättepeppad på det här och följer nu din blogg med spänning :)

    /Emily

    SvaraRadera
  4. Hmm... inget sådär på rak arm, men kan du skaffa dig erfarenhet inom området (via praktik, volontärarbete, vad som helst) att sätta på CVt är det såklart ett plus. Det kan nog också vara en bra ingång där för att få in en fot och skaffa ett kontaktnät att söka obetald praktik om du har råd med det.

    Jag finansierade mitt praktikhalvår på UNFPA i Argentina med det här stipendiet:
    http://www.programkontoret.se/sv/Program-Stipendier/Program1/Sidas-resestipendium/
    (Då måste du fixa praktikplatsen innan du reser, tror jag)

    Lycka till!

    SvaraRadera
  5. Tack så mycket för bra råd! Ska kolla länken du skickade nu.

    /Emily

    SvaraRadera
  6. Hej
    Hoppas du läser din blogg då och då och du är nog den mest perfekta person att fråga.
    Jag har släkt i colombia och jag har en kusin (född colombian) som är 18 år och som nu är i Sverige för att inte förlora sitt svenska medborgarskap.
    Nu visade det sig dock att hon aldrig behövde komma till Sverige då man kan göra det på den svenska ambassaden.
    Jag vill ju att hon ska stanna i sverige några månader för att undersöka möjligheterna att studera på universitet.
    Studierna i Sverige är ju som du vet gratis men i landet Colombia kostar det att göra detsamma på en privat skola.
    De statliga skolorna är ju enligt information på interent överfulla av elever, dåliga resurser och underbetalda lärare.
    Gick du i en statlig eller privat skola och vad kostar detta? Jag har hört en siffra på ca: 20000 SEK / termin.
    Är det så att du kan rekommendera min kusin att åka tillbaka och studera eller är Sverige bättre i det avseendet?

    Den andra paralellen är ju sjukvården, den ingår i Sverige genom våra skatter medans det i colombia så måste man slanta upp själv det nu kan kosta.
    Den tredje är ju lite OT men risken att bli rånad i Sverige är ju minimal.
    Själv har alla i familjen (fyra till antalet, pappan, mamman, sonen och dottern) blivit pistolrånad i st marta villa vicencio och jag tror även i staden lucia.

    Men det kanske beror på var i landet man bor.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej!

      Angående studierna så är det absolut mest ekonomiskt att plugga i Sverige, eftersom det är gratis (+ att man kan få CSN). Kostnaderna för studier i Colombia varierar enormt mellan olika universitet. De bästa privatuniversiteten som till exempel Los Andes kostar runt 35.000 per termin, beroende på vilken utbildning du läser. Sen finns det såklart en massa billigare universitet också, men kvaliteten varierar väldigt. De statliga universiteten är bra, det är bra lärare och utbildningar och det smäller ganska högt på arbetsmarknaden med en examen från till exempel statliga Universidad Nacional. Men visst dras de med många problem också, och är väldigt underfinansierade. Det är rätt billigt att läsa grundutbildning på ett statligt universitet (däremot inte så billigt att läsa till exempel en master), terminsavgiften beräknas utifrån din ekonomiska situation, men det är väldigt svårt att komma in, konkurrensen är enorm eftersom det är mångas enda chans att ha råd att studera.
      Ett eventuellt problem för din kusin att plugga på svenskt universitet kan vara engelskan, om hon inte gått i en skola med bra engelskaundervisning, (jag antar att hon pratar svenska?), för det krävs en mycket hög nivå för att plugga i Sverige då nästan all kurslitteratur brukar vara på engelska.

      Sjukvården är absolut mer fördelaktig i Sverige, här i Colombia måste man betala dyra privata sjukförsäkringar för att få bra sjukvård...

      Och angående rånandet, ja... Sverige är ju lite som Bullerbyn i jämförelse med Colombia. Men samtidigt är det inte något som känns som en anledning till att flytta ifrån landet. Jag känner nog inte någon här som inte blivit rånad någon gång i livet (jag har själv blivit överfallsrånad en gång och ficktjuvad en gång), men det är en risk man vänjer sig vid, på något sätt.

      Hoppas det går bra för din kusin!

      Radera

Problem att kommentera? Testa en annan webbläsare än Chrome.