torsdag 13 november 2014

13 november 1985

Idag för exakt 29 år sedan skedde en av Colombias största tragedier i modern tid. Vulkanen Nevado del Ruíz, knappt fem mil från staden Armero, hade varit aktiv under några månader och myndigheterna hade pratat om evakuering, men inga konkreta åtgärder hade tagits. Trots askregn hade de invånare som alls nåtts av någon information av myndigheter, hade fått veta att de skulle stanna inomhus och hålla sig lugna, att det inte fanns någon akut anledning till oro.

Klockan nio på kvällen fick vulkanen sitt utbrott. Snart bröts strömmen och inga radio- eller TV-apparater fungerade längre som kunde varna invånarna. Klockan halv tolv kom första lahar-vågen. Som en tsunami, men med vulkaniskt material och framför allt lera, som kom av att vulkanens hetta smält snön på bergets topp och sedan dragit med sig allt i sin väg som en lavin på väg ner för berget.

I princip hela staden försvann under leran. I mitten på bilden nedan, som är från dagarna efter katastrofen, låg Armero:

Runt 20.000 personer av Armeros ungefär 29.000 invånare dog.  Det fallet som berörde allra mest var 13-åriga Omayra Sánchez som blev fastklämd med benen bland cementblock när hennes hus rasade samman. Hon hade kallt vatten upp till hakan och kände under fötterna att hon stod på sin mosters lik. Det var omöjligt att få loss henne utan att amputera benen och den nödvändiga utrustningen för att kunna göra det, under lerigt vatten, fanns inte tillgänglig. Omayra höll ut 60 timmar, framför världens TV-kameror, där hon bland annat skickade en sista hälsning till sin familj, innan hon till slut dog, troligtvis av kallbrand eller av nedkylning.


Fotot på Omayra ovan, vann World Press Photo 1985, och är nog den mest kända bilden från hela tragedin.

Armero byggdes aldrig upp igen, och idag är platsen där Armero en gång låg lite av en spökstad. Några enstaka byggnader sticker upp, annars är det mest gräs och några platser utmärkta med "här låg kommunhuset", "här låg skolan", och en minneslund som går att besöka som turist. En ganska makaber turistdestination.

Idag har det gått 29 år. Ännu har ingen tjänsteperson eller myndighet hållits till svars för en tragedi som hade kunnat undvikas om staden hade evakuerats i tid.

12 kommentarer:

  1. Fy så hemskt! Ryser. Berättelsen om flickan är verkligen fruktansvärd.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, det är verkligen jättehemskt.

      Radera
  2. Men oj. Aödrig hört om detta tror jag. Älskar att du berättar. Tack!

    SvaraRadera
  3. Fy! Det här är ju helt fruktansvärt!

    SvaraRadera
  4. Verkligen överjävligt. Usch vad tragiskt.

    SvaraRadera
  5. Jag minns verkligen det där. Minns hur man följde Omayra på tv ända tills hon inte orkade mer. Det är ett starkt minne.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag har inget minne av det från då, däremot är det något som finns i alla colombianers medvetanden. En vän till mig växte upp i Armero, han var fem år när katastrofen hände. Han har fortfarande svårt för ljudet av åska, för det påminner om när lerfloden kom.

      Radera
  6. Så fruktansvärt vidrigt hemskt. Kände inte till det här.

    SvaraRadera

Problem att kommentera? Testa en annan webbläsare än Chrome.