tisdag 26 oktober 2010

Pitaya

Efter att ha skrivit om Granadilla häromdagen kommenterade både Nina och Joanna på facebook att Pitaya är frukten som gäller.

Jag hade faktiskt aldrig ätit Pitaya, trots att ha sett den i fruktdisken varenda gång jag handlat i snart tre år. Det enda jag hört om denna taggiga frukt av colombianerna är att den är laxerande, och det har liksom avskräckt mig.

Men jag är inte den som är den, och är det nu två av varandra oberoende säkra källor som hävdar att Pitaya är Colombias bästa frukt måste man ju testa.

Häromdagen inhandlade vi alltså Pitaya och följde Joannas instruktioner:
Köp och stoppa i kylen. Sen delar du i mitt itu med kniv (skalet är inte så hårt som granadilla) och äter med sked... mums mums!
Mycket god, måste jag säga. Den hamnar nog högt på min lista. Enligt fruktboken som vi har hemma ska den dessutom vara bra mot övervikt och för att driva ut gifter ur kroppen. Det är ju bra.

Var den laxerande då? undrar ni förstås.
Jag tror att Pitaya är som plommon. Man får nog äta ganska många för att den effekten ska sätta in.

4 kommentarer:

  1. Ja, pitaya är gott, men jag antar att den smakar lite mer färsk i colombia än de man köper i svenska grönsaksdisken... Här har jag dessutom bara sett en cerise variant med gröna blad (tror den kallas drakfrukt ibland) men det borde väl vara samma.

    SvaraRadera
  2. Ja, visst är den god. Men kanske inte lika god här som i Colombia.

    Här är den mindre och har naturligtvis plockats omogen och fått mogna på resan hit och det gör ju inte smaken bättre.

    SvaraRadera
  3. Spännande! Den ska ajg prova. Jag har också tittat på den.. men varit lite för nervig/lat för att prova

    SvaraRadera
  4. nami aldrig heller testat, får bli inom snar framtid!

    SvaraRadera

Problem att kommentera? Testa en annan webbläsare än Chrome.