tag:blogger.com,1999:blog-4181140648081460792.post5415855060980713787..comments2023-08-08T08:57:16.300-05:00Comments on Colombialiv: Livet på en kontinentalsprickaColombialivhttp://www.blogger.com/profile/04931079686352354842noreply@blogger.comBlogger7125tag:blogger.com,1999:blog-4181140648081460792.post-62524571864372994682013-02-15T22:11:58.201-05:002013-02-15T22:11:58.201-05:00Haha där ser man! Det har jag nog aldrig associera...Haha där ser man! Det har jag nog aldrig associerat till, däremot har jag ofta trott först att det är jag som plötsligt blivit yr, det känns liksom mer logiskt än att det faktiskt är marken som rör sig.<br /><br />Men en sån där stor jordbävning. Då hade jag nog blivit lite rädd ändå.Colombialivhttps://www.blogger.com/profile/04931079686352354842noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-4181140648081460792.post-81266223230848511892013-02-12T07:11:07.744-05:002013-02-12T07:11:07.744-05:00Jag var i Chile nar jordbavningen intraffade for e...Jag var i Chile nar jordbavningen intraffade for ett par ar sedan. I princip alla chilenare fragade mig om jag inte blivit radd. Mitt svar blev alltid ett enkelt "nej". Varfor skulle jag vara radd? Trots att golv och vaggar skakade, foremal flog ur bokhyllorna, koksskap oppnades i koket och glas krossades mot golvet sa insag jag liksom inte dimensionen av det hela forran efterat. Jag hade ju aldrig varit med om en jordbavning och nar man blir vackt mitt i natten av att hela sangen skakar och hoppar som vore man med i exorcisten ar den forsta kanslan forvaning, en tvivlan kring om det hela verkligen ar pa riktigt.<br /><br />Lustigt nog hade jag redan tidigare kant flera mindre jordskalv men insag aldrig att de var just jordskalv det handlade om. For jag ar fran Goteborg och uppvaxt pa en gata dar sparvagnar passerade forbi sa att fonsterrutorna skakadade.<br />Sa varje gang det skakade lite (innan jordbaviningen) associerade jag det aldrig med jordskalv. Tankte istallet att det maste vara nagot tungt fordon som kort forbi :)nadianoreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-4181140648081460792.post-19981410531265974332013-02-11T09:14:16.620-05:002013-02-11T09:14:16.620-05:00Ja, faktiskt, jag blir ocksa lite besviken när jag...Ja, faktiskt, jag blir ocksa lite besviken när jag missar jordskalven. Om man är ute och gar pa marken är det inte sa lätt att känna dem, de känns mest om man sitter/star stilla.Colombialivhttps://www.blogger.com/profile/04931079686352354842noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-4181140648081460792.post-4150691402596741612013-02-11T09:13:23.115-05:002013-02-11T09:13:23.115-05:00Lite coolt :)Lite coolt :)Colombialivhttps://www.blogger.com/profile/04931079686352354842noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-4181140648081460792.post-47047877806672597282013-02-11T04:53:09.601-05:002013-02-11T04:53:09.601-05:00Håller med ovan!Håller med ovan!Anna Granströmhttp://annagranstrom.comnoreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-4181140648081460792.post-13104109882069930062013-02-10T10:17:09.375-05:002013-02-10T10:17:09.375-05:00Ja, det känns onekligen som en annorlunda vardag j...Ja, det känns onekligen som en annorlunda vardag jämfört med här, att väga in att det kan börja svaja i gardinerna sådär. Jag har känt ett jättesvagt efterskalv i Fukushima en gång, och sovit mig igenom ett i Peru. Blev himla besviken över att "missa" upplevelsen, för även om det är läskigt är det ju som du säger ganska fascinerande på samma gång. Johannahttps://www.blogger.com/profile/18204873879800542063noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-4181140648081460792.post-51964445830763001122013-02-09T15:42:51.167-05:002013-02-09T15:42:51.167-05:00Men ändå: läskigt!!! :/ och lite coolt...:)Men ändå: läskigt!!! :/ och lite coolt...:)Kusin Annanoreply@blogger.com